Fler barnmorskor får ta hand om en födande i taget

Andelen förlossningar i Stockholm där en barnmorska finns med under större delen av förlossningen ökade under förra året från 50 procent till 80 procent. Men det finns fortfarande saker att skruva på, säger regionens förlossningssamordnare Nicole Silverstolpe.
I slutet av 2021 beslutade politikerna i Region Stockholm om ett åtta-punktsprogram för att lösa barnmorskekrisen som kulminerat under hösten. Barnmorskor hade fått nog av den stressiga arbetsmiljön, chefer sade upp sig och namninsamlingar och demonstrationer hade genomförts. Vid Danderyds förlossningsenhet lämnade närmare 50 barnmorskor in sina avskedsansökningar i protest mot den stressiga arbetsmiljön.
– Danderyds sjukhus blev en väckarklocka för alla kliniker, säger Nicole Silverstolpe.
Mitt i stormen utsågs hon till regionens förlossningssamordnare med ansvar för att leda arbetet med att skapa en hållbar arbetsmiljö för barnmorskor. Med erfarenhet från golvet– både som barnmorska och chef – och med titeln produktionsdirektör i Region Stockholm hade hon god förankring både uppåt och nedåt.
Efter lite mer än ett år på posten tycker Nicole Silverstolpe att frågorna är lika angelägna i dag som när hon började på posten.
– Vissa delar av åtta-punktsprogrammet är klara, som till exempel kompetensstegen för barnmorskor. Sedan återstår det att införa det i praktiken och där har klinikerna kommit olika långt, säger hon.
Svårt med definitionen
Punkterna i programmet hade tagits fram tillsammans med Vårdförbundet, Barnmorskeförbundet, medarbetare och chefer. En av de viktigaste och mest uppmärksammade åtgärderna handlade om kravet på en barnmorska per födande. Barnmorskorna hade tröttnat på att springa mellan flera födande samtidigt och ville se tydliga riktlinjer för att slippa det.
– Det svåra var att komma fram till vad vi menade med det och det tog några månader innan vi kom fram till det. Klinikerna gör lite olika, på Södersjukhuset har man till exempel infört koordinatorsronder så man stämmer av hur belastningen är på varje barnmorska. På Södertälje arbetar man med en sammanhållen vårdkedja.
Så definieras en barnmorska per födande i Region Stockholm
- En barnmorska inte ska ansvara för fler än en födande i aktiv förlossning samtidigt.
- Teamet kring den födande, som består av olika professioner, säkerställer att den födande inte lämnas ensam under förlossningens aktiva fas, om inte den födande begär det.
- Med aktiv förlossning avses ”Regelbundna, smärtsamma sammandragningar i kombination med att modermunnen är öppen minst 5 cm.
Sedan förra året har klinikerna mätt närvaron av en barnmorska under förlossningen vid tre olika tillfällen. Under perioden juni till november har andelen har ökat från cirka 50 procent till 80 procent.
– Det är bra, men det behöver skruvas på. Det är en utveckling åt rätt håll, men det kommer att ta tid. Vi har tittat på statistik för att se hur kan man planera bättre för att hantera toppar i flödet. Här tror vi att digitaliseringen av val av förlossningsklinik kommer att hjälpa oss mycket.
Digitalt förlossningsval
Sedan december förra året får kvinnor möjlighet att välja förlossningsklinik i graviditetsvecka 22. Det gör det enklare att planera för bemanningen och fördelning av födslar mellan de olika klinikerna. Valet gör gravida genom att lista sig via appen Alltid öppet. De som avstår från att göra ett aktiv val, eller väljer en klinik som är fullbokad, tilldelas en plats på en avdelning som beräknas ha plats när det är dags för förlossning.
I responsen från klinikerna får hon höra att pressen minskat något inom vården nu och att det finns lite mer luft i systemen. En förklaring är bland annat att födelsetalen gått ner med drygt tio procent senaste året.
– Det kan handla om att kvinnor födda på 1990-talet väntar längre med att skaffa sitt första barn. Bland omföderskor syns inte samma nedgång i barnafödandet. Vi vet inte helt säkert vad det beror på, men omvärldsläget med krig och ekonomisk oro kan påverka, säger Nicole Silverstolpe.
Även om trycket lättat något blossade en ny kris upp nyligen, denna gång på Karolinska universitetssjukhuset. Som Vårdfokus skrivit om nyligen har missnöjet med sjukhusledningen och beskedet om att projektet Min Barnmorska inte skulle få ha kvar sitt lokala avtal lett till nya massuppsägningar. Ett externt team har tillsatts för att hjälpa verksamheten komma på fötter, men i dagsläget är det oklart om några barnmorskor valt att komma tillbaka.
Om ett par veckor slås dörrarna upp till den nya förlossningsavdelningen på St Görans sjukhus, vilket väntas avlasta vården ytterligare.
Flera utmaningar
Som förlossningssamordnare tycker Nicole Silverstolpe att den största utmaningen har varit att upprätthålla ett förtroende hos medarbetarna – att lyckas kommunicera så att budskapet förstås rätt.
– Det går väldigt fort att rykten får fart, det skapar en vi- och dom känsla. Energi läggs på det och är bara negativt. Till exempel om man har hört att någon annan klinik fått det ena eller det andra, då behöver vi komma in med mer fakta.
Nicole Silverstolpe säger att hon har förståelse för att många haft stora förväntningar och förhoppningar på hennes roll och önskar själv att hon hade kunnat göra mer och snabbare.
– Nu kommer sommaren snart och det är alltid är en utmaning i förlossningsvården. Det kommer att ta tid innan vi får hela systemet att svänga om, men nu har vi i alla fall siffror som vi kan räkna med.
Nytt schemasystem behövs
Mest stolt över arbetet är Nicole Silverstolpe med den framåtlutande ställning medarbetare och ledning visat, att man verkligen vill att det ska bli bättre och gör sitt yttersta för att få till det.
– Om det blir bra för barnmorskorna blir det bra för mammorna också. Vi ser ju att de allra flesta kvinnor är nöjda med sin förlossning enligt graviditetsenkäten, men som personal är det lätt att känna att man alltid vill göra mer.
Nu står ett modernare schemasystem högt på Nicole Silverstolpes önskelista. De som finns i dag fungerar inte tillräckligt bra och det är svårt att få en överblick över personalens kompetens på enskilda pass. Det skulle göra jättemycket för att både chefer och medarbetare skulle känns sig tryggare, tror hon. Hur länge hon behåller rollen som förlossningssamordnare vet hon inte riktigt.
– Jag tror att det är bra att ha en person som är samordnare, som har en som har helhetsbild av läget. Men arbetet görs av klinikerna och för att det ska bli verkstad ska jobbet göras av dem. Men ett år till behövs jag nog i alla fall, sen få vi se.