Arbetsmiljö

Krav på skadestånd efter höga nivåer av lustgas på jobbet: ”Vill ha upprättelse för våra barn”

Krav på skadestånd efter höga nivåer av lustgas på jobbet: ”Vill ha upprättelse för våra barn”
Två barnmorskor födde barn med missbildningar efter att ha exponerats av för höga doser av lustgas, vilket Hallandsposten var först med att rapportera om. Foto: Getty Images

Under två års tid exponerades personalen på förlossningen vid Hallands sjukhus för otillåtna halter av lustgas. Två barnmorskor födde senare barn med ovanliga missbildningar. En av dem har nu ansökt om skadestånd med hjälp av Vårdförbundet. "Lustgas är en medicinsk gas som det tas väldigt lätt på inom förlossningsvården", säger Sandra Enlund, tidigare skyddsombud på avdelningen.

Under hösten 2016 och vintern 2017 installerades ett nytt lustgassystem på förlossningen vid Hallands sjukhus. I samband med bytet av anläggningen gjordes mätningar av lustgasnivåerna som vid flera tillfällen visade nivåer som låg över tillåtna gränsvärden. Personalen informerades om att se till att de födande använde andningsmasken korrekt och att vädra på rummet vid behov.

En tid efter födde två barnmorskor barn med liknande, ovanliga missbildningar vilket Hallandsposten var först med att rapportera om. I tidningens granskning framkommer det att barnmorskorna på eget initiativ tog kontakt med Arbets- och miljömedicin Syd i Skåne. Efter omfattande utredningar, vilket bland annat inkluderade arbetsplatsbesök på förlossningen, fick barnmorskorna besked om att ett samband inte kan uteslutas för en av barnmorskorna. För den andra barnmorskan gick det inte att fastställa en koppling eftersom hon var längre gången i sin graviditet när den första mätningen av lustgasnivåerna gjordes på avdelningen.

”En chock”

Vårdfokus har varit i kontakt med barnmorskorna, som önskar vara anonyma, och som berättar att de började fatta misstankar om lustgasen när de träffades under föräldraledigheten. De hade fött barn med tio månaders mellanrum och sönerna hade ovanliga missbildningar som liknade varandra. Pojkarna föddes till exempel båda med atresier, sammanväxningar, på mag-tarmkanalen som gjorde att de behövde opereras flera gånger som nyfödda. En av dem har också ett speciellt syndrom som endast två barn per år föds med i Sverige. Syndromet innefattar bland annat kraniofacila missbildningar, det vill säga på skallen och i ansiktet.

– Att få ett så sjukt barn var en chock så klart. Jag hade två friska barn sedan tidigare och den typ av syndrom han har beror sällan på genetiska faktorer. Att det kan finnas ett samband med mitt arbete är en sorg, samtidigt som jag är frustrerad och besviken på hur arbetsgivaren har hanterat det, säger barnmorskan.

Hennes kollega håller med. Trots att barnmorskorna säger att de inte tror att någon utsatt dem för risk med vilja så önskar de att arbetsgivaren agerat annorlunda.

– När jag kom tillbaka till jobbet var det ingen i ledningen som pratade med mig om det som hänt. Det känns som arbetsgivaren lade locket på, säger den andra barnmorskan.

Informerades inte om riskerna

Barnmorskan Sandra Enlund var förtroendevald för Vårdförbundet och nytillträdd som skyddsombud på förlossningen under den aktuella perioden. Hon berättar att bytet av lustgassystemet sammanföll med större renoveringar av lokalerna och fokus låg på att få det praktiska kring det att fungera.

Porträtt Sandra Enlund
Sandra Enlund var skyddsombud på förlossningen under den aktuella händelsen. Foto: Privat.

– Vi informerades på samverkansmöten om att lustgasnivåerna var för höga och vad vi skulle göra för att minska dem, men det var aldrig någon som sa något om riskerna. Med facit i hand ångrar jag att jag inte var mer kritisk och ifrågasatte informationen vi fick från arbetsgivaren, säger Sandra Enlund.

Läkaren vid Arbets- och miljömedicin Syd i Skåne gjorde en anmälan till Arbetsmiljöverket och Läkemedelsverket för den barnmorska där ett samband kunde föreligga. Men någon ersättning för arbetsskada via försäkringsbolaget Afa har barnmorskorna inte kunnat få då den inte täcker tredje part som barnen är i detta fall.

Den barnmorska som fick bekräftat att det kunde finnas ett samband mellan exponeringen av lustgas och hennes barns missbildningar har nu fått hjälp via Vårdförbundet av LO-TCO Rättsskydd att driva ersättningsfrågan vidare.

– Det är ett komplicerat fall eftersom det handlar om fostret och inte arbetstagaren och Vårdförbundet vände sig till oss för facklig rättshjälp, säger Ulf Lejonklou som är barnmorskans ombud på LO-TCO Rättsskydd.

Besvikna på arbetsgivaren

Arbetsgivarens försäkringsbolag Trygghansa avslog först ansökan om skadestånd, men processen är inte avslutad.

– Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla en säker arbetsmiljö. Det måste utredas ordentligt och Trygghansa har bett om kompletterade uppgifter. Jag kan inte gå in på detaljer eftersom det är ett pågående ärende. Målet är full kompensation för den skada som skett, säger Ulf Lejonklou.

Den andra barnmorskan, som är medlem i fackförbundet SRAT, avvaktar utgången av kollegans ärende. Fram till nu har hon fått besked av juristen på fackförbundet att de inte kan hjälpa henne.

Sandra Enlund hoppas att uppmärksamheten kring barnmorskornas situation kommer att få effekter i vården.

– Lustgas är en medicinsk gas som det tas väldigt lätt på inom förlossningsvården. Det är jätteviktigt att det finns rutiner för hur den ska hanteras och det tror jag inte alla kliniker har. Gravida ska ha möjlighet att omplaceras tidigt i graviditeten för att slippa utsättas för risker, säger Sandra Enlund.

Hon berättar att händelsen även väckt oro hos andra i personalen för vilka långsiktiga biverkningar de kan ha fått efter att ha utsatts av höga doser lustgaser på arbetet

Risker med lustgas

Lustgas, dikväveoxid, används inom sjukvården som smärtlindring och sedering läkemedel och späds då ut med syrgas. För gravida anses gasen vara ofarlig då den endast används under korta perioder.

Det saknas dock forskning om hur lustgas påverkar personal som exponeras för lustgas konstant i sitt arbete. Djurstudier har visat på en fosterskadande effekt och därför anses det inte etiskt försvarbart att göra nya studier på människor.

I en intervju i Hallandsposten förklarar läkaren Jenny Rödfalk på Arbets- och miljömedicin i Lund att lustgas kan påverka kroppen på flera olika sätt. Lustgas kan störa b-vitaminomsättningen vilket kan försämra cellernas förmåga att bilda dna, vilket i sin tur kan bidra till fosterskador. Lustgasen kan också stimulera vissa receptorer hos fostret som då kan leda till att organen inte roterar som de ska under utvecklingen, vilket kan resultera i att organen hamnar spegelvänt i kroppen.

- Vilken typ av missbildning det kan orsaka beror alltså på när i fosterutvecklingen modern exponeras och i vilken omfattning, säger Jenny Rödfalk till Hallandsposten.

Enligt FASS kan inte risken för nedsatt fortplantningsförmåga inte helt uteslutas efter rapporter av medicinsk eller paramedicinsk personal. Men för närvarande är det inte möjligt att dokumentera ett tydligt orsakssamband mellan exponering för spårkoncentrationer av lustgas och negativa hälsoeffekter. Därför ska man eftersträva att skapa en arbetsmiljö med så låga lustgaskoncentrationer som möjligt i enlighet med lokala föreskrifter.

Källa: Hallandsposten och FASS

Region Hallands bytte ut anläggningen

Katrin Håkansson, utvecklingsstrateg vid regionkontoret i Region Halland, har kartlagt historiken kring lustgasanläggningen.  I ett mejl till Vårdfokus skriver hon att Region Halland gjorde mätningar tidigt efter installationen av lustgasanläggningen för att säkerställa att arbetsmiljön var god.

Hur hanterade sjukhuset situationen?

– När mätningarna visade på förhöjda värden vidtog sjukhuset åtgärder. Det genomfördes riskbedömningar, informerades och fördes löpande dialog med såväl medarbetare som fackliga representanter och förtroendevalda. Region Halland krävde att leverantören skulle åtgärda bristerna med apparaturen. Parallellt gjordes anmälningar till Ivo, (Inspektionen för vård och omsorg), Arbetsmiljöverket och Läkemedelsverket, och dessa anmälningar kompletterades när mer information fanns. Myndigheterna godtog de insatser som genomförts och avslutade ärendena utan åtgärd, skriver Katrin Håkansson.

Enligt Katrin Håkansson var försöken att åtgärda bristerna var inte tillräckliga och problematiken kvarstod. Efter rekommendation från företagshälsovården om att ett närutsug behövde installeras för att kunna garantera en god arbetsmiljö fattades beslut om att plocka bort befintlig utrustning till förmån för en utrustning som uppfyllde kraven.

Arbetsgivaren beklagar händelsen

Åsa Johansson, verksamhetschef vid Kvinnokliniken på Hallands sjukhus, svarar även hon i ett mejl att Region Halland vidtog olika åtgärder löpande under den aktuella perioden. När de märkte att det inte var tillräckligt valde man att ta bort apparaturen för att de inte kände sig trygga med den.

– Vi kan konstatera att situationen som uppstod med för höga halter av lustgas i lokalerna är väldigt beklaglig och jag känner med alla inblandade, skriver Åsa Johansson i mejlet.

Hon uppger också att kvinnokliniken har tydliga rutiner när lustgas som ett läkemedel används och kring vad som gäller för gravida medarbetare som vistas i förlossningslokalerna.

För de drabbade barnmorskorna och deras två barn kom riktlinjerna dock försent och ett eventuellt skadestånd kan inte skriva om historien.

– Det handlar inte om den ekonomiska ersättningen, utan om att få upprättelse för våra barns skull, säger en av barnmorskorna.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida