Mödravårdsregistret bra men stjäl tid tycker barnmorskor
Barnmorskor tycker att det svenska mödrahälsovårdsregistret är ett bra och tillförlitligt verktyg för uppföljning och kvalitetssäkring. Men alldeles för tungrott att hantera.
Det visar en avhandling av barnmorskan och doktoranden Kerstin Petersson vid enheten för obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet.
Hennes avhandling bygger bland annat på en enkätstudie som gjorts på nära 1 000 barnmorskor inom den svenska mödravården.
Resultaten visar att barnmorskorna generellt värderar mödrahälsovårdsregistret positivt. Samtidigt är det många som anser att det är administrativt tungt att hantera och att det stjäl mycket tid från mötena med patienterna.
Somligt kan skötas av andra
En lösning för att minska den administrativa bördan vore enligt Kerstin Petersson att utveckla it-systemens förmåga att kommunicera med varandra, så att vissa uppgifter hämtas in automatiskt till registret. Att låta exempelvis en undersköterska eller sekreterare hantera uppgifter som inte kräver barnmorskekompetens skulle också underlätta.
I sin avhandling visar Kerstin Petersson att barnmorskor generellt uppskattar sitt arbete. Att träffa blivande föräldrar och kvinnor i olika åldrar och skeden i livet upplevs som berikande.
Informera om fosterdiagnostik
Ett problem som många tagit upp är däremot hur svårt det ibland kan vara att informera blivande föräldrar om fosterdiagnostik, främst då KUB-undersökningar. Främst för att möjligheterna till att få genomgå fosterdiagnostik skiljer sig mellan olika landsting och regioner.
Mödrahälsovårdsregistrets data visar att:
- Äldre och högutbildade gravida kvinnor oftare går igenom en KUB-undersökning.
- Kvinnor födda i Sverige genomgår KUB i högre grad än utlandsfödda.
- Kvinnor som under graviditeten fått extra stöd för förlossningsrädsla genomgår KUB i högre utsträckning
Ett jämlikt erbjudande av fosterdiagnostik runt om i landet och bättre informationsmaterial till blivande föräldrar med varierande förkunskaper om fosterdiagnostik skulle underlätta för barnmorskorna i mödrahälsovården, anser Kerstin Petersson.
Goda samarbeten
Det som enligt barnmorskorna i studien innebär det största stödet i arbetet är tydliga riktlinjer, kontinuerlig information och utbildning vad gäller nyheter och forskning inom arbetsområdet. Även det goda samarbetet mellan olika verksamheter i vårdkedjan runt den gravida kvinnan upplevs som ett viktig stöd.
Kerstin Petersson lägger fram sin avhandling – The Swedish maternal health care register: internal validity, user perspectives and register outcomes; and experiences by midwives in antenatal care – i dag.