Kvinnohälsa

Ny forskning kan ge tryggare vård för utlandsfödda gravida

Ny forskning kan ge tryggare vård för utlandsfödda gravida
Vad kan vården göra för att förbättra vården för gravida kvinnor som inte pratar svenska? Det ska forskare nu undersöka och de första resultaten väntas komma om ett år. Arkivbild: Gettty Images

Nästa vecka startar ett stort forskningsprojekt på Karolinska institutet med fokus på kvinnor som inte pratar svenska. Bland annat kommer forskarna studera resultatet av de satsningar som görs för trygga vården för utlandsfödda i Södertälje och hur migration påverkar förlossningsupplevelsen.

23 augusti 2018

Sedan drygt ett år erbjuds alla gravida som inte pratar svenska i Södertälje en personlig vägledare på kvinnokliniken vid Södertälje sjukhus. Under ett besök på sjukhuset visar vägledaren, oftast en barnmorska eller ibland en undersköterska, runt på sjukhuset och kvinnan får i lugn och ro bekanta sig med lokalerna och personalen.

– Barnmorskor i öppenvården vittnar om en oro för de här kvinnorna. Även om tolk är med vid mödravårdsbesöken är det inte alltid lätt att veta om kvinnorna verkligen vet vart de ska åka när det är dags att föda barn eller om de förstått hur vården fungerar. De som aldrig varit på ett svensk sjukhus kan ha funderingar kring om man behöver ta med lakan till sjukhuset eller ta för givet att de får dela rum med andra under förlossningen, säger barnmorskan Helena Lindgren som är en av forskarna bakom projektet på Karolinska institutet.

Brobryggare

Besöken på kvinnokliniken och de personliga vägledarna är en del av den satsning som barnmorskor vid Södertälje sjukhus och forskare vid Karolinska institutet arbetat fram för att skapa en tryggare förlossningsupplevelse för kvinnor som inte pratar svenska, den så kallade Södertäljebron.

Här ingår arbetsmodellen Inför, Individuell förlossningsförberedelse för utlandsfödda kvinnor, och riktade insatser för att öka eftervårdsbesöken.

Tidigare forskning har visat att utlandsfödda kvinnor har något lägre närvaro vid efterkontrollen på mödravården. De har också ökad risk för komplikationer i samband med förlossningen både för mamman och barnet. Som Vårdfokus tidigare rapporterat är mödradödligheten i Sverige högre bland de som inte pratar svenska, vilket skulle kunna kopplas till brister i kommunikationen. Det är dock inte helt fastställt.

Flera olika studier

Det saknas fortfarande mycket forskning kring utlandsfödda gravidas behov och genom en rad olika projekt hoppas forskarna vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet kunna täppa till några av kunskapsluckorna. Bland annat ska de genomföra:

  • En större registerstudie tillsammans med norska forskare om migrationens betydelse för graviditeten hos invandrarkvinnor.
  • En randomiserad kontrollerad studie för att utvärdera effekten av språk- och kulturtolksstöd – Doula – för invandrarkvinnor i Sverige.
  • Utvärdering av Södertäljebron. Här ingår också en observationsstudie om och hur information om preventivmedel ges till utlandsfödda kvinnor vid efterkontroll hos barnmorska.

En av Helena Lindgrens kolleger i det nya forskningsprojektet blir barnmorskan Elin Ternström som Vårdfokus skrev om tidigare i somras. I sin avhandling om förlossningsrädsla upptäckte hon att förlossningsrädsla förkommer i högre grad hos kvinnor som är födda i andra länder.

Utveckla vården

Elin Ternström sa då att även om hon ogillar att gruppera människor i utlandsfödda respektive svenskfödda ser hon att det är angeläget att studera vilka olika behov kvinnor som inte är födda i Sverige kan ha.

– Jag tänker själv på hur det skulle kännas att föda barn i ett annat land om jag inte kan språket eller förstår hur vården fungerar. Det skulle inte jag vilja. Vissa utlandsfödda kvinnor har ingen familj här och har kanske varit med om trauman. Vi behöver veta mer för att kunna möta kvinnorna på bästa sätt, säger Elin Ternström.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida