Legitimation

”Dags att bromsa urholkningen av värdet på legitimationen”

”Dags att bromsa urholkningen av värdet på legitimationen”
Blodprover i ett av laboratorierna på Klinisk mikrobiologi i Lund. Foto: Johan Nilsson / TT

Många upprörs över att andra yrkeskategorier anställs för att arbeta med sådant som borde kräva legitimation som biomedicinsk analytiker. Men lösningen är inte att detaljreglera arbetsuppgifter, anser Vårdförbundet.

Nästan hälften av de biomedicinska analytikerna uppger att de har kollegor som inte är biomedicinska analytiker, men som borde vara det sett till arbetsuppgifterna. Det visar en undersökning som Novus gjorde på uppdrag av Vårdförbundet förra året.

De som deltog i undersökningen ansåg att det leder till kvalitetsbrister när det gäller analyser och undersökningar, men också att det för deras egen del innebär ökat ansvar, merarbete och ökad stress.

− Det här är ett problem som vi känner till sedan många år tillbaka, men kanske har det ställts på sin spets i och med pandemin när anställda flyttats runt och bristen på personal med rätt kompetens har blivit ännu tydligare, säger Michel Silvestri som är disputerad biomedicinsk analytiker och sitter i Vårdförbundets förbundsstyrelse.

Legitimationen urholkas

Det har kommit flera motioner till Vårdförbundets kongress i maj som ställer krav på att förbundet ännu starkare ska driva frågan om att skydda biomedicinska analytikers legitimation.

Tina Dahlman. Foto: Privat.

”Det har de senaste åren blivit mer och mer tydligt att biomedicinska analytiker ersätts med olegitimerad personal. Det är dags att bromsa urholkningen av värdet på legitimationen”, skriver Tina Dahlman, biomedicinsk analytiker och huvudskyddsombud på Falu lasarett, i en av motionerna till kongressen. Ingen av Vårdförbundets yrkesgrupper har en så hotad ställning som biomedicinska analytiker och fortsätter den här utvecklingen har legitimationen snart inget värde kvar, anser hon och föreslår att Vårdförbundet de kommande fyra åren tillsätter extra resurser för att stävja utvecklingen.

Skyddade arbetsuppgifter

I en annan motion kräver Mahin Dorbaigi-Namaghi att Vårdförbundet ska driva frågan om att kvalitetssäkrade laboratorieanalyser samt avancerade analyser inte får utföras utan biomedicinsk analytikerlegitimation. I dag får vem som helst utföra analyserna och arbetsuppgifterna och det utnyttjas av arbetsgivarna, anser hon.

Men Vårdförbundet anser inte att skyddade arbetsuppgifter är rätt väg att gå, säger Michel Silvestri.

− Vi vill inte att arbetsuppgifter regleras i detalj, vi ser risker med det och tror att det skulle påverka våra yrkesgrupper negativt. Det skulle bli väldigt svårt att reglera vilka arbetsuppgifter det skulle vara. Dessutom förändras vården hela tiden vilket gör att en sådan reglering snabbt skulle bli inaktuell och då får man en inlåsningseffekt. Det skulle nog bli väldigt svårt att genomdriva det i praktiken, säger Michel Silvestri.

Utbilda för legitimation

Som tidigare laboratoriechef på Visby lasarett fick han uppleva problemet från arbetsgivarhåll.

Michel Silvestri är legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet.
Michel Silvestri är legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet.

− Jag har egen erfarenhet av hur svårt det kan vara att rekrytera biomedicinska analytiker. Det viktiga är att om andra yrkeskategorier ska ta över vissa arbetsuppgifter måste man se till att det görs på bästa möjliga sätt och att personerna ges möjlighet att uppnå en legitimation som biomedicinsk analytiker, säger Michel Silvestri.

Han framhåller att Vårdförbundet driver linjen att arbetsgivaren från start ska lägga upp en plan för hur det kan uppnås. Det finns olika vägar, antingen med den påbyggnadsutbildning som finns på universiteten eller genom skräddarsydda utbildningar. Det finns även kunskapsprov för de som har en utländsk utbildning och vill få svensk legitimation.

Förbättra villkoren

Michel Silvestri påpekar att det finns en fara i att skydda arbetsuppgifter eftersom det också kan vara en möjlighet för Vårdförbundets yrkesgrupper när de får ta över arbetsuppgifter som tidigare utförts av andra, till exempel biomedicinska analytiker som tar över utskärning från läkare inom patologin.

− Det viktiga är att det görs på rätt sätt, att den som ska ta över arbetsuppgifter får möjligheter att vidareutbilda sig, får rätt förutsättningar, har kompetensen – och att lönen följer med.

Han framhåller att det är viktigt att förbättra villkoren för att göra yrket mer attraktivt och att Vårdförbundet driver på för bättre löneutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, reglerad specialistutbildning, förbättrade arbetsvillkor, arbetstider och arbetsmiljö.

Vem får göra vad?

Skyddade arbetsuppgifter

Det finns få regler om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården. De flesta arbetsuppgifter bestämmer verksamhetschefen vem som får utföra. Arbetsuppgifter kan utföras av en person utan legitimation om den bedöms ha rätt kompetens.

Ett fåtal arbetsuppgifter är särskilt reglerade och får bara utföras av en viss yrkeskategori. Det gäller till exempel abort, fastställa dödsfall, ordinera läkemedel, obduktion, beslut om tvångsvård.

Källa: Socialstyrelsen.

Skyddad yrkestitel

Det finns 21 legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården som har skyddad yrkestitel. Det innebär att endast den som har legitimation som biomedicinsk analytiker får kalla sig det.

Ensamrätt till yrket

Fem yrken har utöver skyddad yrkestitel även ensamrätt till yrket: barnmorskor, läkare, tandläkare, apotekare, receptarie. Det innebär att bara den som har legitimation eller särskilt förordnande får utöva yrket.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida