forskning

Fångad av fästingar

Fångad av fästingar
Som alla andra har Malin Lager påverkats av pandemin. Disputationen fick hållas via Zoom och med bara ett fåtal närvarande. Och en tid framöver ska hon varva forskningen med covidanalyser vid Ryhov i Jönköping. Foto: Mikael Bergström/Region Jönköping

För åtta år sedan började biomedicinska analytikern Malin Lager studera ett litet kryp som många tycker är väldigt obehagligt: fästingar. Nu har hon doktorerat på analys­metoder för den fästingöverförda sjukdomen borrelia.

Ända sedan hon blev färdig biomedicinsk analytiker 1998 och började jobba på mikrobiologiska laboratoriet vid Ryhovs sjukhus i Jönköping har Malin Lager tänkt att hon någon gång skulle vilja disputera. Men hon ser ingen nackdel i att det dröjde.

— Nej, för mig var det nog bara bra att jag inte gick direkt till doktorandstudier. Jag tycker det har varit bra att jobba och få erfarenhet och bli duktigare inom mitt yrke först, säger Malin Lager.

Men nu är hon ändå framme vid målet. I november lade hon fram sin avhandling om analysmetoder för borrelia.

Sedan 2004 har Malin Lager jobbat med olika forskningsprojekt på laboratoriemedicin i Jönköping och 2012 blev hon utlånad för att jobba med ett fästingprojekt. Jönköping är, tillsammans med Göteborg, nationellt referenslaboratorium för borrelia.

Hon tyckte det var ett spännande ämne och blev två år senare doktorand med Anna J Henningsson, medicinsk chef för mikrobiologilaboratoriet och fästingforskare, som handledare.

Bra analysmetoder

Fästing
Varje år insjuknar cirka 10 000 personer i Sverige i borrelia som sprids av fästingar. Foto: Getty images

Malin Lager har studerat de analyser vi har i Skandinavien, både när det gäller serologiska metoder för att påvisa antikroppar i blod eller ryggmärgsvätska och molekylärbiologiska metoder där man tittar på borreliabakteriens arvsmassa, DNA eller RNA. Den kortaste sammanfattningen av hennes studier är att vi har bra analysmetoder för att identifiera borrelia.

— När det gäller känslighet och tillförlitlighet så är det högre i serologiska tester som används för att analysera IgG-antikroppar som bildas senare och generellt finns kvar längre — men lägre för IgM-antikroppar som börjar bildas bara några dagar efter fästingbettet.

Inget vaccin mot borrelia

  • Varje år insjuknar cirka 10 000 personer i Sverige i borrelia som sprids av fästingar.
  • Därutöver genomgår många en borreliainfektion utan symtom eller med milda influensaliknande symtom utan att behöva söka vård.
  • Diagnos ställs med hjälp av patientens medicinska historia, klinisk bild, upplevda symtom och laboratoriefynd.
  • Det finns inget vaccin mot borrelia, men sjukdomen behandlas med antibiotika.

Slutsatsen är att analys av IgM har litet värde för att påvisa pågående borrelia-infektion. Där­emot kan det vara adekvat vid neuroborrelios som är en mer allvarlig infektion där bakterien tagit sig till centrala nervsystemet och kan ge upphov till hjärnhinneinflammation. Då är det viktigt att analysera ryggmärgsvätska och serum parallellt.

Olika borreliaarter

I en annan studie har Malin Lager tittat på hur prover med ryggmärgsvätska ska transporteras och omhändertas för att få bästa möjliga förutsättningar att kunna påvisa borrelia. Det har lett till nya rekommendationer som nu ska testas vidare i ett nytt forskningsprojekt.

För även om Malin Lager är klar med sin avhandling kommer hon att fortsätta sin forskning. Det finns mycket att gå vidare med.

— Vi vill också sätta upp metoder för att kunna särskilja olika borrelia-arter. Vi har sett att vissa ger allvarligare infektioner än andra och det skulle vara bra att ha en metod där vi kan se vilken art det är. Det skulle på sikt kunna påverka nuvarande behandlingsrekommendationer.

Avhandlingen: Molecular and serological tools for clinical diagnostics of Lyme borreliosis — can the laboratory analysis be improved?

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida