Fler behöver kunna prata med robotar

Laboratorierna blir allt mer automatiserade och framtidens biomedicinska analytiker behöver kunna mer om robotar och programmering. Det anser Miguel Barroso som själv började med det av en slump.

I nästan fem år stod en Hamiltonrobot oanvänd på Miguel Barrosos tidigare arbetsplats, Klinisk farmakologi vid Karolinska Huddinge. En miljoninvestering som i princip bara samlade damm.

− Jag frågade min chef om det fanns något projekt som jag kunde jobba med och det ledde till att jag fick gå en kurs hos företaget som tillverkade roboten för att lära mig programmering. Jag blev inte direkt fullärd efter de tre dagarna, men tyckte att det var kul och kände att det var något för mig, berättar Miguel Barroso.

Han bestämde sig för att se om det skulle gå att automatisera den analys där labbet hade flest prover. Ett år senare och med många problem att lösa på vägen var han i mål. Då hade han bland mycket annat kommit på hur han skulle få roboten att hinna pipettera innan blodet sedimenterades i provrören.

Tre miljoner covidanalyser

Vårdfokus träffar Miguel Barroso på hans nya arbetsplats. För några månader sedan rekryterades han till ABC labs, ett av de privata laboratorier som analyserat stora provmängder under pandemin. Företaget har gjort över tre miljoner PCR-analyser av coronavirus och stått för en fjärdedel av alla svenska covidtester. När det var som mest hektiskt gjordes uppemot 30 000 analyser per dygn. Men nu ekar det tomt i korridorerna och de flesta av de dyrbara robotarna står stilla. Miguel Barroso och hans kollegor tittar på vad de ska kunna användas till i stället.

− Pandemin har skyndat på automationen på laboratorierna. Utan den enorma mängd robotar som levererats hade vi aldrig kunnat analysera alla de här proverna. Många av de här robotarna är ju mångsidiga och kan programmeras om för att göra andra saker och då behövs personer som både har kunskap om verksamhetens behov och kan programmera.

Nisch för biomedicinska analytiker

Här finns en nisch för biomedicinska analytiker, påpekar Miguel Barroso. Om de inte tar klivet mot att sköta automationen på laboratorierna kommer det att göras av tekniker som inte har samma inblick i vården och känsla för hur det ska fungera i praktiken.

− Biomedicinska analytiker kommer behöva mer kunskap om robotar och programmering. När jag gick utbildningen var den inriktad på teoretiska kunskaper i fysiologi och medicin samt praktiska laborationer som var väldigt handfasta. Det är i och för sig bra, men jag skulle gärna se en valbar kurs inte bara om robotprogrammering, utan också om att kunna tolka data och dra slutsatser.

Han tror att det finns ett intresse särskilt bland många yngre för att lära sig mer om detta.

− Om man är ute i yrkeslivet är ett tips att se om det finns någon automation på arbetsplatsen som man kan få lära sig mer om, kanske gå en kurs hos tillverkaren som jag gjorde när jag började. Om man fortfarande studerar finns det onlinekurser på deltid i programmering – men jag tror att man ändå ganska snabbt måste börja omsätta det i praktiken för annars blir det inte så kul.

Vad kan robotar göra?

På laboratorier används robotar framför allt till att pipettera från provrör till platta, men de kan även blanda och tillsätta reagenser, läsa in arbetslistor och matcha mot streckkoder på provrören.

− Robotar gör inte fel på samma sätt som människor, de kan hantera mycket små volymer och ser alltid till att det blir exakt rätt mängd. Att stå och pipettera hela dagarna är ju inte heller så roligt, det är inte bra för tummarna och man blir trött. Biomedicinska analytiker som har en treårig universitetsutbildning kanske inte heller ska stå med sådana monotona arbetsuppgifter. Med robotar frigörs tid så att vi kan arbeta med mer kvalificerade saker, säger Miguel Barroso.

Stor efterfrågan på tester

Linda Storbjörk är laboratoriechef på ABC labs och själv biomedicinsk analytiker. Hon håller med Miguel Barroso om att biomedicinska analytiker med spetskompetens kommer att behövas framöver.

− Det är viktigt att kunna hantera robotar, ha kunskap om programmering och förstå hur systemen fungerar. Samtidigt behöver man ha hög kunskap om metodik för olika analyser, säger Linda Storbjörk.

Hon ser att framöver handlar det mycket om att automatisera systemen för att kunna optimera arbetsflödena.

− I och med den snabba utvecklingen inom biomedicin kan vi göra så mycket mer. Behovet av testning ökade ju enormt mycket under pandemin och vi kommer nog se att det fortsätter vara en stor efterfrågan på olika slags tester både i sjukvården och den privata sektorn.