Fruktad resistent tarmbakterie funnen i kött
För första gången har EU upptäckt bakterier som är resistenta mot den viktiga antibiotikatypen karbapenemer i mat och kött. Antibiotikan är ofta det sista försvaret mot svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.
Bakterier från människor, djur och mat fortsätter att visa resistens mot vanliga antibiotikatyper, visar en rapport som publiceras idag från EFSA, Europeiska livsmedelsmyndigheten och ECDC, Europeiska smittskyddsmyndigheten.
Ny handlingsplan
– Resistensen mot antibiotika är ett alarmerande hot mot både människors och djurs hälsa. Vi har satt in åtgärder för att stoppa resistensökningen, men det är inte tillräckligt. Vi måste vara snabbare, starkare och agera på olika fronter. Därför kommer EU-kommissionen lansera en ny handlingsplan i sommar, säger Vytenis Andriukaitis, EU-kommissionär för hälso- och livsmedelssäkerhet.
I dag är antibiotikatypen karbapenemer avgörande för att kunna behandla de svåraste infektionerna. Tarmbakterier med ESBL carba är fruktade av svenska och europeiska infektionsexperter. Sverige har än så länge relativt få fall, men de ökar. Dessa påvisas i blodprover från de som insjuknat.
Nu har EU-myndigheterna för första gången upptäckt bakterier med resistens mot karbapenemer hos grisar och i fläskkött. Styrkan på resistensen bedöms som låg, men förekomsten lyfts fram i rapporten, då just den antibiotikatypen är så betydelsefull.
Multiresistent Salmonella
Tarmbakterien E.coli med ”vanlig” ESBL förekommer betydligt oftare och har ökat snabbt i Sverige till över 10 000 fall hos människor 2016. EU-rapporten visar fynd av bakterien bland kalvar och grisar, samt i kött av nöt och fläsk. Förekomsten av ESBL-producerande E.coli varierar bland länderna i Europa, från låg till mycket hög.
Rapporten visar också att multiresistenta Salmonella-bakterier är vanliga generellt inom EU.
– Det är speciellt oroväckande att några vanliga typer av Salmonella hos människor uppvisar extrem multiresistens. Återhållsam användning av antibiotika både inom både humanmedicin och veterinärmedicin är otroligt viktigt för att hantera utvecklingen av resistens, säger Mike Catchpole, forskare vid ECDC i ett pressmeddelande.
Men experterna påpekar samtidigt att resistensen fortfarande är låg mot de viktiga speciella antibiotikatyper som används för att bota svåra salmonellainfektioner hos människor. Salmonellainfektion är den näst vanligaste rapporterade sjukdomen orsakad av smitta från mat i EU.
Stora variationer i Europa
Rapporten är en analys av resistenssiffror från 28 medlemsländer år 2015. Den visa att resistensnivåerna fortsätter att variera inom Europa. Länder i Norden och Västeuropa har generellt lägre nivåer än länder i södra och östra Europa.
Det förklaras med resistensen verkar följa användningen av antibiotika. Länder som agerat för att minska användandet inom djurhållningen visar en trend av sjunkande resistensnivåer.
Rapporten visar också resistens i mycket låga nivåer mot antibiotikan kolistin. Det förklaras med att i vissa länder kan det vara vanligt att använda kolistin för att behandla infektioner hos djur, speciellt hos grisar.
Det är en gammal typ av antibiotika som under en lång period knappt har använts i vården bland annat på grund av biverkningarna. Nu tvingas intensivvården ta till den mot bakterier som är resistenta mot alla andra möjliga antibiotika.
Ytterligare ett viktigt fynd märks i rapporten. Mer än 10 procent av de testade campylobakterna från människor visade resistens mot två mycket viktiga antibiotika som används för att behandla svåra infektioner hos människor. Campylobakter är den vanligaste sjukdomen orsakad av födosmitta i EU. Sverige har det senaste året haft stora problem med ovanligt många fall av campylobacter som tros bero på att människor blivit smittade via kycklingkött.
Fakta
ESBL är en sorts enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporinger. De finns i tarmen hos människor och djur.
De sprids med kontaktsmitta både mellan människor och mellan människor och djur. Det är därför viktigt med handhygien efter toalettbesök eller kontakt med djurs avföring.
Bakterier som campylobakter och salmonella som orsakar magsjuka kan smitta via mat. Sådana tarminfektioner behöver ofta inte behandlas med antibiotika, men kan vara besvärliga att drabbas av.
På livsmedel kan det också finnas ESBL-bildande bakterier som kan smitta, men normalt inte orsakar sjukdom.
God kökshygien och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar risken för att smittas av antibiotikaresistenta bakterier.
Källa: SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt