Hallå där! Lennart Ljunggren…

Hallå där! Lennart Ljunggren…
Lennart Ljunggren, nybliven professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, är 63 år. Han har jobbat inom den medicintekniska industrin i 20 år innan han gav sig in i universitetsvärden.

… ny professor i biomedicinsk laboratorievetenskap vid Malmö högskola — en av få svenska professorer inom ämnet.

24 oktober 2011

Vad kommer du att jobba med nu?

– Precis det som jag har gjort innan. Jag sitter som ansvarig för de biomedicinska utbildningarna och vi håller just nu på att se över utbildningarna totalt. Vi ska även se framåt, hur vi ska komma till nästa steg, att skapa olika utbildningar på masternivå.

Vad handlar din forskning om?

– Det jag har haft ett intresse av är hur man kan manipulera blodet utanför kroppen. Den traditionella behandlingen är dialysbehandling, men det finns en massa olika system där man kan manipulera blodet på ett för patienten gynnsamt sätt. Ett område jag varit inne på är sepsis, blodförgiftning, hur man kan minska sjukdomen genom att på olika sätt manipulera sammansättningen i blodet utanför kroppen.

Varför finns så få professorer i biomedicinsk laboratorievetenskap?

– Det är ett ganska nytt ämne som kom till stånd för ungefär tio år sedan. Sedan har forskningstjänsterna, liksom inom omvårdnad, länge varit stängda för dem som inte har rätt grundutbildning. Jag har varit förhindrad i massa år eftersom jag inte har någon biomedicinsk analytikerexamen. Jag är ingenjör med en fil kand i botten. Sedan har jag utbildat mig i både naturvetenskap och medicin. Nu har man öppnat upp lite mer. Det kanske inte är helt fel, att även bjuda upp andra till dans.

Hur ser du på biomedicinsk analytikeryrkets framtid?

– Från att ha varit personer som stått vid ett provrör går det mer mot att man är konsulter. Man ser tendenserna inom exempelvis klinisk kemi, att biomedicinska analytiker utgör en informationskälla som man kan använda sig av i diagnostiska sammanhang. De kan göra egna bedömningar och underlätta läkarens jobb, inte bara vara en servicefunktion utan utveckla metoder och göra diagnoser själva. I början var det röntgenläkaren som vred på knappen. I dag har den uppgiften flyttats längre ner i organisationen eftersom man har bättre och bättre utbildningar. Jag tror det är dit man är på väg.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida