Hans mål är att ta fram laboratorietest för psykisk sjukdom

Hans mål är att ta fram laboratorietest för psykisk sjukdom
Chris Turck pratade om biomarkörer för psykisk sjukdom vid IFBLS kongress i Taiwan. Foto: Helena Mirsch

Mycket skulle kunna bli bättre om vi visste mer om de biokemiska processerna.

Det är ett komplicerat pussel vi håller på att lägga, säger Chris Turck när han berättar om sin forskning för biomedicinska analytiker vid IFBLS kongress i Taiwan. 

Han är professor i biokemi vid Max Planck institutet för psykiatri i Tyskland. I sin forskning söker han efter biomarkörer som påvisar psykisk sjukdom och som också skulle kunna leda till nya och bättre läkemedel med mindre biverkningar. 

Biokemiska förändringar i hjärnan

 Psykiska sjukdomar som depression och schizofreni har inte alltid setts som sjukdomar bland andra, utan de som drabbats har uppmanats att ”ta sig samman” och ”komma igen”. 

– Mycket är fortfarande oklart, men vi vet i dag att det finns biokemiska förändringar som påverkar kommunikationen mellan olika delar av hjärnan och dessutom en bakomliggande genetisk sårbarhet, precis som vid andra sjukdomar, till exempel cancer, säger Chris Turk när Vårdfokus träffar honom efter det välbesökta seminariet på IFBLS kongress. 

Hur detta samspelar med händelser under uppväxten, stress, traumatiska händelser och årstidsbundna variationer är vi bara i början av att förstå. 

Läkemedel med biverkningar

 – Problemet i dag är att diagnoser sätts enbart med hjälp av verbal kommunikation. Det finns inget blodprov eller genetiskt test som kan hjälpa oss att ställa rätt diagnos.

 Men även om läkarna kan komma fram till en diagnos ställs de snart inför ett nytt problem när de ska välja behandling. Man vet i dag inte om ett visst läkemedel verkligen fungerar utan får pröva sig fram. 40 procent av patienterna svarar inte på SSRI-preparat och bland de övriga 60 procenten är resultaten varierande. Effekten kommer dessutom först efter ett tag och det finns en mängd olika biverkningar.

Översätta djurmodeller 

Chris Turcks forskning handlar om att utifrån djurmodeller förstå de bakomliggande biologiska mekanismerna vid psykisk sjukdom. Man har sett hur ångestsyndrom förs vidare i generna hos möss från generation till generation och hur de biokemiska signalerna i mushjärnan förändras till exempel vid separation från mamman. Hur det här kan översättas till människor blir nästa steg. 

Trots framstegen i forskningen är det fortfarande en lång väg att gå – men hur tror han då att det kan se ut om 20 år? 

– Då hoppas jag att det finns en kombination av genetiska tester som visar om man har en nedärvd sårbarhet för att bli deprimerad eller drabbas av schizofreni till exempel och tester där vi kan se om ett visst läkemedel fungerar för just den här patienten. Att vi kan utforma en personlig profil för varje patient, där även uppväxtvillkor, stress, traumatiska händelser och andra omgivande faktorer tas med.

 Lika vanligt som andra tester

 Chris Turck betonar också vikten av helt nya antidepressiva läkemedel efter som de som används nu inte fungerar för alla patienter och har allvarliga biverkningar. Förhoppningsvis kan den här forskningen ge oss ny kunskap om de biokemiska processerna som gör att nya läkemedel kan utvecklas.

Så kommer tester för psykisk sjukdom att vara en del av biomedicinska analytikers vardag om 20 år?

– Ja, jag hoppas verkligen det, precis som man i dag testar för diabetes eller vilken annan sjukdom som helst, svarar Chris Turck.

IFBLS 2014

  • IFBLS, International Federation of Biomedical Laboratory Science, höll sin 31:a kongress i Taiwans huvudstad Taipei den 3-7 oktober. Vårdfokus fanns på plats.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida