Hon kräver respekt för legitimationen
När det saknas biomedicinska analytiker ersätts de med andra yrkesgrupper. Mikaela Ström säger ifrån och kräver att arbetsgivarna visar respekt för legitimationen.
I dag är det internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker. För yrkesgruppen har frågan om vad deras legitimationen egentligen är värd blivit viktig.
— Bristen på biomedicinska analytiker kan inte lösas genom att arbetsgivarna anställer ”motsvarande kompetens”. De borde i stället förbättra våra villkor, respektera vår legitimation och visa att den är värd någonting, säger Mikaela Ström.
Hon arbetar som biomedicinsk analytiker på Klinisk genetik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och har tröttnat på att se alla annonser där det söks ”biomedicinsk analytiker eller motsvarande kompetens”.
— Man blir lite uppgiven för yrkesgruppens skull. Vi har ju en unik kompetens inom laboratoriearbetet. De som har gått andra utbildningar saknar viktiga delar som vi har läst, till exempel sjukdomslära, det är viktigt att kunna förstå vad som står på remissen och vad min analys kan ge, säger Mikaela Ström.
Brist i 18 av 21 regioner
Att det är brist på biomedicinska analytiker har varit välkänt länge. Socialstyrelsens planeringsstöd för 2021 visar på brist i 18 av 21 regioner och bristen väntas bestå. Hälften av alla yrkesverksamma är 50 år eller äldre och den största gruppen är över 60 år. Samtidigt har efterfrågan på biomedicinska analytiker ökat ännu mer under pandemin.
— Ja, vi har ju verkligen fått visa hur viktig vår yrkesgrupp är, säger Mikaela Ström.
Men vad ska arbetsgivarna göra i det här läget när de inte får tag på biomedicinska analytiker och ändå snabbt måste anställa fler?
— Det de skulle kunna göra direkt är att utforma annonserna bättre och om de ska anställa personer som har en annan bakgrund kan de erbjuda kompletterande utbildning på betald arbetstid så att de kan få legitimation som biomedicinsk analytiker. Sedan handlar det om att erbjuda bra löneutveckling, karriärmöjligheter och en bra arbetsmiljö. Det är det som skulle lyfta vårt yrke, säger Mikaela Ström.
”… eller motsvarande kompetens”
Hos Arbetsförmedlingen finns för närvarande över 100 annonser där biomedicinska analytiker söks, men det är vanligt med formuleringar om att det går bra med liknande kompetens. Listan kan göras lång, men här är några exempel:
- Laboratoriemedicin i Norrbotten: ”Vi söker dig som är utbildad biomedicinsk analytiker eller som har läst biomedicinprogrammet eller ingenjörsprogram med motsvarande inriktning.”
- Region Gävleborg annonserar ut en tjänst inom Klinisk kemi och transfusionsmedicin och skriver: ”Vi söker en biomedicinsk analytiker, laboratorieingenjör, kemist, biomedicinare eller motsvarande som arbetsgivaren anser lämplig.”
- Klinisk kemi på Karolinska universitetssjukhuset: ”Vi söker dig som är legitimerad biomedicinsk analytiker eller har annan adekvat högskoleutbildning.”
Själv har hon 28 770 kronor efter snart sex års fast anställning. Och hon känner till flera som har lämnat yrket för att de är besvikna på löneutvecklingen och arbetsvillkoren.
— Vi ligger så himla långt efter andra grupper med lika lång utbildning eller för den delen ingen utbildning alls.
Tror du att det kommer förändras?
— Jag hoppas verkligen det, men det har ju inte hänt så mycket de senaste åren. I lönesamtalen får vi alltid höra att det inte finns några pengar att fördela. Men om det inte förändras kommer det bli ännu svårare att rekrytera biomedicinska analytiker och unga kommer inte vilja utbilda sig till yrket.