IFBLS-kongressen. Svenskt kvalitetstänk inte självklart i alla länder

IFBLS-kongressen. Svenskt kvalitetstänk inte självklart i alla länder
Marie Lundberg är en av 40-talet svenska deltagare på den internationella kongressen för biomedicinsk laboratorievetenskap i Berlin. Foto: Helena Mirsch

Medan Sverige och många andra västländer diskuterar hur man ska nå en nollvision för felaktiga analyssvar har andra länder inte ens börjat införa kvalitetssäkringsprogram. Det är något som blivit mycket uppenbart för Equalis programkoordinator Marie Lundberg under biomedinska analytikernas världskongress i Berlin.

Marie Lundberg är  biomedicinsk analytiker och programkoordinator på det svenska kvalitetssäkringsföretaget Equalis. Hon har besökt nästan alla seminarier och föreläsningar som handlar om kvalitetssäkringsfrågor på kongressen här i Berlin och märker att intresset är stort – om än på helt olika nivåer.

– Vilken skillnad det är mellan länderna, utbrister hon när jag träffar henne efter ett av alla föredrag om kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin.

På kongressen har Marie Lundberg mött deltagare från framför allt många afrikanska länder där man inte har några kvalitetssäkringsprogram, eller ens börjat fundera över att de behövs.

– En kvinna berättade att man i Mocambique har börjat utbilda biomedicinska analytiker för att de ska förstå syftet med kontrollprogram och lära sig hur man sätter upp dem. Men de behöver mycket hjälp från andra länder som har kommit längre.

Nollvision för DNA-analyser

Själv har Marie Lundberg hållit ett föredrag om EQA, externt kvalitetssäkringsprogram, för DNA-analyser, som hon är ansvarig för inom Equalis.

– Vi startade den verksamheten för tio år sedan och har nu satt upp en nollvision när det gäller avvikande resultat. Eftersom ett felaktigt resultat får så stora konsekvenser för patienten är det väldigt viktigt att det går att lita på svaren till hundra procent.

Kontrollprogrammet för DNA-analyser finns för åtta olika genotyper som bestäms för bland annat hiv, hepatit B, blodgruppering och laktosintolerans.

De vanligaste felen

På seminariet berättade Marie Lundberg att de vanligaste felen är att proverna blandas ihop, att det är fel på instrumenten eller reagensen, att svaren tolkats fel och rena skrivfel. Genom kvalitetssäkringsprogrammet får laboratorierna respons på vilken typ av fel de har och upptäcker vad de måste göra.

– Det kan handla om mer utbildning i att tolka svaren, att man byter rutiner eller byter instrument eller reagens.

Dessutom tas problem upp till diskussion på Equalis användarmöten, där mycket kunskap och erfarenhet utbyts mellan deltagarna.

– Det här tror jag är unikt och något för andra länder att ta efter, säger Marie Lundberg.

Arbetet ger resultat. Än har man inte nått nollvisionen, men av 6 000 DNA-resultat som kom in till Equalis förra året hade bara en procent avvikelser i någon form och det handlade mest om rena skrivfel, något som inte förekommer på samma sätt i skarpt läge när man ska lämna svar om en patient.

Kongress-fakta

  • IFBLS, International Federation of Biomedical Laboratory Science, är en internationell organisation för biomedicinska analytiker och har ett 30-tal medlemsländer.
  • IFBLS håller sin 30:e kongress i Berlin den 18-22 augusti.
  • Temat för kongressen är genetik och infektionssjukdomar.
  • Från Sverige deltar ett 40-tal biomedicinska analytiker.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida