Diagnostikforum

Pandemin har gett viktiga lärdomar om diagnostik

Pandemin har gett viktiga lärdomar om diagnostik
Hur pandemin påverkat diagnostiken och biomedicinska analytiker diskuterades på Diagnostikforum. Foto: Hans Zetterberg.

När vårdens detektiver – de biomedicinska analytikerna – samlas till Diagnostikforum står förstås covidpandemin i centrum för diskussionerna. Kraven på snabba och säkra analyser i stor skala har många gånger känts som ett omöjligt uppdrag.

I två dagar hålls ett digitalt Diagnostikforum, anordnat av IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, och Medicinsk diagnostik vid Karolinska. Här diskuteras framtidens diagnostik, nya metoder och hur professionen förändras. Men självklart står ändå erfarenheterna från pandemin i centrum.

Tidigt i pandemin stod det klart att testningen skulle bli väldigt viktig och behövde skalas upp ordentligt. Det blev snabbt brist på reagenser, provtagningsrör, provtagningspinnar – och kvalificerad personal.

Maria Bergdahl, biomedicinsk analytiker vid Klinisk mikrobiologi i Region Kronoberg, visade siffror som talade för sig själva: 2019 analyserade de 33 000 molekylärbiologiska prover. 2020 hade siffran stigit till 81 800, varav 47 500 var covidprover. Det gjordes med ordinarie bemanning.

− Vi har haft stor brist på personal, men alla har verkligen ställt upp, sade Maria Bergdahl.

Under pandemin har Vårdfokus flera gånger berättat om hur tufft det varit för biomedicinska analytiker, som har fått arbeta mycket övertid och börja jobba dygnet runt och helger.

Svår balansgång

Ingvar Eliasson, verksamhetschef på mikrobiologen i Skåne, berättade om deras ”mission impossible”: att inom två veckor fixa så att de kunde köra 2 000 analyser om dagen, sju dagar i veckan.

− Vi har fått lära oss att jobba på ett nytt sätt jämfört med vad vi varit vana vid, men hade vi gjort detta på traditionellt sätt hade vi inte kunnat klara det så snabbt, sade Ingvar Eliasson.

Men att förstå vilka avsteg som kunde göras utan att sänka kraven på kvalitet och säkerhet har varit en svår balansgång där pressade politiker och regionledningar många gånger var beredda att bara ”tuta och köra”.

Samtidigt översköljdes laboratorierna av erbjudanden om olika typer av test från företagen. Sofie Somajo, som är disputerad biomedicinsk analytiker och lektor på Linnéuniversietet, berättade om hur de utvärderade fyra kommersiella metoder för påvisning av antikroppar. Även Equalis har gjort en utvärdering av snabbtester som används i vården, som Vårdfokus berättat tidigare.

Covid i framtiden

Men hur blir det framöver? Sars-Cov-2 kommer inte att försvinna, menade Jan Albert, professor och överläkare vid Medicinsk diagnostik på Karolinska.

− Vi kommer framöver att få se varianter av viruset, det kommer att fortsätta att förändra sig. Det gör också att vaccinerna kommer att behöva ses över, precis som influensavaccinerna.

Matti Sällberg, forskare som i grunden är biomedicinsk analytiker och som synts mycket som expert under pandemin, var optimistisk:

− Jag tycker vi har extremt goda förutsättningar att via vaccin kunna stoppa pandemin. Även om vaccinen inte riktigt klarar av att helt hindra infektion och spridning, så är de mycket effektiva när det gäller att förhindra allvarlig sjukdom och död.

Matti Sällberg har ofta synts i media som expert på covidvaccin. Foto: Alexander Donka

Som exempel jämförde han Ryssland och Sverige, där Ryssland som har en låg andel vaccinerade nu har stora problem med många som blir allvarligt sjuka och dör i covid. I Sverige däremot, där andelen vaccinerade nu är över 80 procent, så har vi betydligt färre inlagda på sjukhus och färre dödsfall jämfört med tidigare i pandemin.

Matti Sällberg sade också att det inte är någon tvekan om att en tredje dos ger ett väldigt bra immunsvar och har stor betydelse för att vi ska kunna trycka ner smittspridningen ytterligare.

Diagnostik i nära vård

Medan hälften av deltagarna under torsdagen ägnade sig åt coronaviruset lyssnade den andra hälften till föreläsningar om diagnostikens roll i nära vårdarbete.

Utredningen God och nära vård lade fram sitt slutbetänkande 2020 och förslagen kommer att innebära stora förändringar för vården – och diagnostiken. Mer hälso- och sjukvård ska skötas nära medborgarna i hemsjukvård och primärvård.

Lisbeth Löpare Johansson, som är samordnare för Nära vård på SKR, Sveriges kommuner och regioner, berättade om att vi kommer få se nya arbetssätt växa fram. Det handlar till exempel om egenprovtagning och egenövervakning av kroniska sjukdomar.

− När fler prover ska tas hemma och patienterna själva ska sköta en del av monitoreringen är det viktigt med hög kvalitet, att det är säkert, men också enkelt att använda, sade hon.

IBL:s ordförande Maysae Quttineh poängterade att det är viktigt att biomedicinska analytiker finns med när den patientnära diagnostiken utvecklas.

Patientnära analyser

Ett föreläsningsblock ägnades åt biomedicinska analytiker som utbildar andra yrkesgrupper som gör patientnära analyser, PNA.  I Stockholmsregionen finns hundratals arbetsplatser där det görs patientnära analyser, till exempel på närakuter, barnmorskemottagningar, vårdavdelningar, apotek, vårdcentraler.

Gunilla Tjäder, som är biomedicinsk analytiker och utbildningsansvarig vid Karolinska universitetssjukhusets PNA-sektion, berättade om hur de utbildar PNA-ombud som sedan i sin tur utbildar kollegor på de här arbetsplatserna. I utbildningen ingår både teori och praktiskt handhavande.

− Anledningen till att vi inte utbildar alla utan har valt att göra det via ombuden är att det är så väldigt många personer som gör patientnära analyser och det skulle vara omöjligt för oss att utbilda var och en, förklarade Gunilla Tjäder.

Biomedicinska analytikern Satu Thulin föreläste om hur hon utbildar forskningssjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vårdfokus har tidigare berättat om det ettåriga introduktionsprogrammet för forskningssjuksköterskor, där provhantering är en del av utbildningen.

− Det har varit viktigt för mig att försöka sätta mig in i vad som är deras problem. Jag förstod till exempel att det är svårt att göra blodutstryk. De är heller inte vana vid att hantera pipetter, så vi lägger mycket tid i de praktiska momenten på hur det fungerar, berättade Satu Thulin.

Under fredagen fortsätter Diagnostikforum. Då ska det handla om högspecialiserad vård och hur artificiell intelligens kan bidra till laboratoriediagnostiken. Dessutom handlar det om profession i förändring, vilken kompetens som kommer att behövas för biomedicinska analytiker i framtiden.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida