Taskshifting väcker frågor: ”Man undrar vad legitimationen är värd”
Biomedicinska analytiker på Ryhov i Jönköping ska göra MR- och DT-undersökningar. För flera röntgensjuksköterskor kom det som en överraskning och väcker oro för yrkets framtid.
2018 installerades en PET/DT på Ryhovs sjukhus i Jönköping. I samband med det knöts röntgen och klinisk fysiologi – nuklearmedicin samman och fick gemensamma lokaler, där både röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har jobbat med undersökningarna.
Med tiden framstod det som krångligt och otydligt med två separata chefslinjer under samma tak, och man påbörjade en flytt av nuklearmedicin till röntgen. Rent konkret innebär det att fem biomedicinska analytiker blev anställda av röntgenkliniken den 1 april i år.
Inför förändringen framkom att flera biomedicinska analytiker var intresserade av att lära sig magnetkamera, MR, och datortomografi, DT.
—Vi saknar röntgensjuksköterskor och behöver ofta ta in hyrpersonal. Det här blir ett sätt att hushålla med resurserna och att låta personalen utvecklas. Biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor har snarlika utbildningar, men vi kommer att komplettera med en universitetskurs, kombinerat med sedvanlig inskolning, säger Oskar Löfgren, chef för röntgenkliniken.
Överraskade röntgensjuksköterskorna
Men beskedet om MR- och DT-undersökningarna kom som en överraskning, berättar röntgensjuksköterskorna Kajsa Nielsen och Emma Persson. Båda poängterar att det inte finns något agg mot kollegorna. De upplever att de inte fått vara med och påverka, och att beslutet om vilka undersökningar biomedicinska analytiker ska göra togs utan föregående diskussion.
— Över hela landet snabbutbildas annan personal för att göra röntgensjuksköterskors jobb, eftersom det är brist. Så har det varit här inom mammografin och angiografin. Det är ingen långsiktig lösning, snarare riskerar det att göra utbildningen mindre attraktiv, säger Kajsa Nielsen och får medhåll av Emma Persson:
— Vi har en bred specialistkompetens som gagnar patientsäkerheten. Om man tycker att den är viktig borde man titta på hur man kan göra det mer attraktivt att bli röntgensjuksköterska. Nu undrar man i stället vad legitimationen är värd. Det känns som början på slutet för vårt yrke, säger hon.
”Respektera professionerna”
Vårdförbundets huvudskyddsombud Emma Ekman bekräftar att det har varit oroligt bland medlemmarna. Hon tror att det delvis hade kunnat förebyggas med en mer öppen diskussion.
— Vårdförbundets grundinställning är att ett bristyrke inte ska ersättas med ett annat bristyrke. När det handlar om att överta arbetsuppgifter blir det extra känsligt och problematiskt. Det är viktigt att respektera båda professioner. Det ställer stora krav på arbetsgivaren att vara tydlig med hur och varför man gör en förändring, säger Emma Ekman
Verksamhetschefen Oskar Löfgren medger, med facit i hand, att man hade kunnat informera bättre. Men han är överraskad över reaktionen eftersom farhågorna inte lyftes vid risk- och konsekvensanalyserna.
— Vår primära rekryteringsgrupp är och förblir röntgensjuksköterskor, deras kompetens är väldigt viktig och vi gör allt vi kan för att lyfta dem. Jag kan inte se att det här gör yrket mindre attraktivt. Det handlar om två yrkesgrupper som har en del gemensamt men som också kan lära mycket av varandra. Det ser jag som positivt.