Chefer i vården hastar mellan möten och administration

Chefer i vården hastar mellan möten och administration
Rebecka Arman har skuggat chefer i vården. Foto: Handelshögskolan Göteborg.

Ny forskning visar att vårdens chefer är splittrade, sällan träffar sina överordnade chefer i enskilda samtal och är ganska upptagna med att hantera olika administrativa system. Största delen av deras tid går åt till att sitta i möten.

Chefer i vården vill att strategiska beslut och långsiktig planering ska styra deras arbete mer än det gör. I själva verket är deras dagar splittrade mellan en mängd olika aktiviteter. Framför allt möten, men också administrativa arbetsuppgifter.

– Cheferna satt fast med olika administrativa system för till exempel fakturahantering, avvikelsehantering, eller schemaläggning. De var inte särskilt tekniskt kunniga, och frågan är varför de måste lägga så mycket tid på sådant som andra skulle kunna göra.

Det säger Rebecka Arman, forskare på Handelshögskolan i Göteborg, som nyligen disputerade på en avhandling om vad chefer gör på jobbet. Hon och hennes forskarkolleger har skuggat tre verksamhetschefer och sju första linjens chefer inom öppen och sluten sjukvård.

Skuggade i fyra dagar

Under fyra dagar har cheferna observerats. Vad de har gjort, vem de har träffat, var de har haft mötet, under vilken tid och vad som har sagts. Allt har dokumenterats.

– I intervjuer säger de att de känner sig splittrade mellan personalfrågor, administrativa uppgifter och strategiska beslut, säger Rebecka Arman.

Mycket lite av chefernas tid gick åt till att möta överordnande chefer i enrum – mindre än en procent av arbetstiden. Det tolkar Rebecka Arman som att de inte har mycket dagligt stöd av sina egna chefer.

– De var självgående och löste problem på egen hand eller möjligen med stöd från chefer på samma hierarkiska nivå. Uppifrån verkade det komma mer krav än stöd.

Mycket av tiden ägnades också åt att räkna på hur verksamheten uppfyllde de politiska och ekonomiska målen. Att minska vårdtiderna och därmed öka tillgängligheten till exempel. De ansträngde sig för att få enheten att framstå som framgångsrik.

Hur mycket tid cheferna ägnade åt känsliga frågor i personalgruppen och hur de löste sådana problem har inte täckts in av Rebecka Armans forskning.

– Det är en svaghet med metoden att den inte visar den delen av arbetet. Dels följde vi dem inte under så lång tid, dels fick vi inte vara med när riktigt känsliga saker skulle diskuteras med enskilda medarbetare, säger hon.

Uppfinningsrikt lappsystem

Rebecka Arman berättar att hon imponerades av chefernas sätt att hålla reda på vad de skulle göra. Bristen på tid till reflektion kompenserades med en uppfinningsrikedom när det gällde system för påminnelselappar och pappershögar. Men att vårdens chefer skulle vara utsatta för särskilt mycket stress bekräftas inte av den här forskningen.

– Vi mätte stressnivåer som visade att de inte var särskilt stressade – deras värden var normala. Men kanske berodde det också på urvalet av chefer. Alla, utom en, var erfarna och särskilt utvalda av personalavdelningarna.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida