Ledarskapsakademi för att lösa vårdens chefsproblem

Ledarskapsakademi för att lösa vårdens chefsproblem
Lisbeth Löpare Johansson berättade om Vårdförbundets ledarskapsidé.

En särskild ledarskapsakademi för vården. Det kom deltagarna mer eller mindre överens om att skapa under Almedalsveckans första seminarium på måndagsmorgonen.

En av deltagarna var Vårdförbundets vice ordförande Lisbeth Löpare Johansson. Vid sidan av den ledarskapsakademi som de fem deltagarna i panelen kunde enas om efterlyste hon också en nationell samling:

– Vi behöver enas om vad ett ledarskap i vården egentligen innebär, sa hon. Detta efter att Heidi Stensmyren, andre vice ordförande i Läkarförbundet, konstaterat att det finns minst 21 olika ledarskapsfilosofier i landet och Christin Johansson, ordförande i Akademikerförbundet SSR, kompletterat med att det finns 290 kommuner också.

Ingen stridsfråga

Lisbeth Löpare Johansson var nöjd med att det inte längre är en stridsfråga från vilken profession inom vården som ledarna kommer (ett påstående som i övrigt inte kommenterades av någon av de andra paneldeltagarna). Hon konstaterade också att vården i stort sett lämnat över till varje individ att utforma sitt eget ledarskap, och passade på att redovisa Vårdförbundets ledarskapsidé:

– Det handlar inte om att leda personal, utan om att leda verksamhet. Att leda i vård är ett samhällsuppdrag, det är ett uppdrag i ett etiskt kraftfält och det är att leda auktoriteter, sammanfattade hon.

Ledarskap utifrån professionerna

Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm efterlyste en ledarskapsutbildning som är inbyggd redan i de olika grundutbildningarna inom vården och var förvånad över att det inte är så redan nu. Han var också – liksom de andra paneldeltagarna – kritisk mot tanken på att ett ledarskap i vården skulle kunna byggas på vilken managementfilosofi som helst:

– Vården behöver ett ledarskap utifrån professionerna. Patienterna är inte vilka produktionsenheter som helst, sa han.

Christin Johansson tyckte också att chefsfrågorna behandlades slentrianmässigt inom vården.

– Många blir chefer efter lång och trogen tjänst, som ett sista karriärsteg fram till pensionen, sa hon och efterlyste ett mer aktivt sätt att hantera chefsfrågorna.

Efterlyste större befogenheter

Hon ville också se mer befogenheter kopplade till chefskapet. Det får inte vara så att man i häpenheten över att bli tillfrågad lite smickrad tackar ja utan att ställa krav på adekvata förutsättningar för att sköta sitt chefskap också.

Blir det bättre för cheferna om privata aktörer kommer in i bilden? Tveksamheten var stor hos en del av paneldeltagarna.

– Det är ett handikapp att släppa in privata aktörer, sa Heidi Stensmyren. Det blir mer fokus på ekonomin då!

Ett förhållande som väl inte de privata vårdgivarna har ensamrätt på, i alla fall enligt Lars-Erik Holm:

– Man borde enas om vad som är målet för verksamheten, vilket uppdraget är. Det borde handla om till exempel målet för hjärtsjukvården, men oftast är det att hålla budget, sa han.

Nationell ledarskapsakademi

Så kom då diskussionen in på hur ledarskapet skulle formas. Kerstin Eriksson från Famna, organisationen för non profitorganisationer inom vården som också anordnade seminariet, berättade om organisationens ledarskapsutbildning med 200 deltagare. Heidi Stensmyren gav exempel från Danmark, där man startat masterutbildning i chefskap inom vården, och Lisbeth Löpare Johansson nämnde Qulturum i Jönköping innan Lars-Erik Holm kom med sitt förlösande förslag: en nationell ledarskapsakademi.

Om denna – som ju alla paneldeltagare var ense om var en bra idé – kommer tillstånd vet vi kanske nästa Almedalsvecka.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida