På bred front
mot ökad säkerhet

Karolinska universitetssjukhuset har infört patientsäkerhetsdialoger. Den här dagen är det cheferna på öron- näs- och halskliniken som får besök.

Ni liknar nästan en buffel-hjord när ni kommer”, skroc­kar verksamhetschefen på öron- näs- och halskliniken. unterheten till trots — man anar en viss mental uppstramning. Klinikens ledning tar emot staben för kvalitet och patientsäkerhet. Trots att vårdutvecklingsledaren Anna Nordfjell öppnar mötet med att understryka att det inte är fråga om en inspektion utan om en dialog, så är detta tillfället när klinikledningen ska berätta vad de har gjort — eller inte har gjort — för att kvalitetssäkra vården.

Sedan början av förra året har staben för kvalitet och patientsäkerhet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge haft patientsäkerhetsdialoger med sina chefer. Tre tvärprofessionella team träffar klinikledningarna en gång om året för att diskutera vårdresultat, kvalitetsarbete och eventuella avvikelser. Sjukhuset har 70 kliniker, så det gäller att hålla tempot uppe.

Inspirationen kommer från landstinget i Östergötland och från Institute of Healthcare Improvement i USA. En väckarklocka för ett mer strukturerat patientsäkerhetsarbete var det höga antalet vårdrelaterade infektioner. De har gått ned nu, mycket tack vare att hygienreglerna följs mer mangrant, men är fortfarande en av de stora riskerna för patienterna.

I dag är det öron- näs- och hals­klinikens tur, och innan staben träffar ledningen har de ett förmöte där kvalitetsbokslut och annan dokumentation från kliniken gås igenom. Chefsläkaren Ann-Britt Bolin, vårdutvecklingsledaren Anna Nordfjell, patientvägledaren Ann-Charlotte Hellqvist och hygiensjuksköterskan Carina Hartmann tittar på antalet mrsa-odlingar på riskpatienter. ”Varför tas de inte oftare?” Antalet avvikelserapporter. ”Hur kan de bli fler?” Och antalet helt korrekt ifyllda journaler. ”Bättre än sjukhusets genomsnitt.

Sedan beger sig den lilla delegationen till kliniken för att träffa verksamhetschefen och de medarbetare han beslutar ska delta vid patientsäkerhetsdialogen. Det visar sig vara en vårdutvecklingssamordnare, en vårdenhetschef från Solna och en från Huddinge, läkarnas enhetschef och verksamhetschefens sekreterare.

— Vi är här för att höra hur ni ser på patientsäkerheten, för att få veta om det är något vi i staben kan göra för er och för att sedan kunna sprida goda exempel vidare, inleder Anna Nordfjell som är mötets ordförande.

Öron- näs- och halskliniken bedriver Stockholms läns landstings största dagkirurgiska verksamhet och har 430 medarbetare — spridda på sjukhusen i Huddinge, Solna och Danderyd. Efter sammanslagningen till ett gigantiskt universitetssjukhus går det åt mycket tid till att få organisationen att fungera. För mycket, anser verksamhetschefen Richard Kuylenstierna, som önskar att mer tid kunde ägnas åt kärnverksamheten.

Men han vill inte gå så långt som att säga att sammanslagningen till en storklinik innebär en säkerhetsrisk för patienterna. Det gör däremot den gemensamma inkorgen för remisser, som är oöverskådlig. Och läkemedelsmodulen, som kräver för många klickningar och som inte larmar vid felskrivningar.
Patientsäkerhetsdialogerna har lärt staben vilka problem som är gemensamma för klinikerna. Klagomålen på läkemedelsmodulen är återkommande, och därför har sjukhuset ett övergripande projekt för säkrare läkemedelshantering, påpekar Anna Nordfjell och undrar om de är med. Det är de inte. Hon lovar ändå att föra deras kritik vidare till de system­ansvariga.

Återkommande är också klagomålen på städningen. En klar säkerhetsrisk, anser vårdenhetschefen Lena Nyström.

— Städningen är under all kritik, man blir skrämd. Bättre städning skulle göra under för hygienen, säger hon.

Dessvärre löper inte avtalet med entreprenören ut förrän 2013.
Dålig städning till trots, kliniken ligger bra till när det gäller vårdrelaterade infektioner. Då har de ändå tumörpatienter som efter strålning är särskilt infektionskänsliga. Hur har de lyckats?

— Det är ett genombrott faktiskt. Vi har en egen liten mottagning för nutritionsbehandling. Genom att se till att patienterna inte går ned i vikt har vi minskat antalet infektioner, berättar Richard Kuylenstierna.

Kommunikationen mellan personalen när patienter förs över från en enhet till en annan är också en stor patientsäkerhetsfråga. Ann-Britt Bolin är nyfiken på ett projekt som hon har läst om i klinikens dokumentation. Utvecklingsarbete om patientens väg genom sjukhuset — vad innebär det?

En patient ska inte behöva vänta på strålbehandling mer än i 23 dagar.
I dag sker en fördröjning på grund av att det är svårt att få tid till röntgen och för att PAD-svaren dröjer.

— Nu är ledtiderna för våra tumörpatienter 50 till 60 dagar — det är helt oacceptabelt, säger Richard Kuylenstierna.

Varför är det så svårt att få det att löpa inom vården? frågar han sig.
15 000 Vasaloppsåkares position går att läsa av exakt, men en patients väg genom vården går inte att följa. Verksamhetschefen är förgrymmad på datorteknik som komplicerar mer än förenklar vardagen.

154 avvikelserapporter har hittills skrivits under året. Målet är att rapporterna ska vara lika många som antalet anställda på en klinik, så de har en bit kvar. Att de just nu har både en lex Maria-anmälan och ett HSAN-ärende förklarar verksamhetschefen är en ren slump.

— Eller tecken på större öppenhet, föreslår Ann-Britt Bolin.

Många avvikelserapporter är ett bra tecken och ett första steg mot ökad säkerhet. Men det är också en läroprocess att förstå vad som är en avvikelse. Vårdenhetschefen Lena Nyström berättar om en tid då de flesta rapporterna handlade om att en enhet ville sätta dit en annan. Men det är historia nu.

I sjukhusets kvalitetsmål finns kravet att de ska ha en handlingsplan för kvalitets- och säkerhetsarbetet. Har de det? Verksamhetschefen blir tvungen att tänka efter.

— Hmm, har vi det? Bland alla andra planer som ska upprättas…

Och snart presenterar regeringen en ny patientsäkerhetslag. Förslaget fokuserar mer på strukturer och mindre på enskilda medarbetares misstag. Det innebär att kraven på vårdgivarna att arbeta mer systematiskt med patientsäkerheten skärps ytterligare. Patientsäkerhetsberättelser — inte bara verksamhetsberättelser — ska göras varje år. Och chefer ska bli skyldiga att anmäla legitimerad personal som uppvisar riskbeteenden, oavsett orsak.
Cheferna på öron- näs- och halskliniken har ännu inte hunnit fundera över vad den nya lagen kommer att innebära för dem.

Det var ett bra möte, summerar Anna Nordfjell efter en och en halv timmes dialog. Lättsam stämning, trots att allvarliga frågor diskuterades. Den stora vinsten med patientsäkerhetsdialogerna är att staben får i gång diskussioner med klinikledningarna och att de får kunskap om övergripande problem, som komplicerade datorsystem och dålig städning. De för kunskapen vidare
till sjukhusledningen eller andra ansvariga och gör uppföljningar. Sedan
är det chefernas ansvar att få i gång diskussioner om säkerhet bland medarbetarna.

— Dialogerna gör det lättare för cheferna att gå vidare i sitt förbättringsarbete. Vårt huvudsyfte är ju att förbättra verksamheten, och det gör vi genom att sådant som kan göras bättre och sådant som görs bra blir synligt.

VERKTYG FÖR ÖKAD SÄKERHET:

  • BAR — situation, bakgrund, aktuellt, rekommendationer. Modell för bättre muntlig kommunikation mellan vårdpersonal. Läs mer: www.skl.se
  • GTT — Global trigger tool. Verktyg för strukturerad journalgranskning. Läs mer: www.socialstyrelsen.se
  • Time out — checklista vid operationer. Läs mer: www.who.int
  • Tuff — trycksår, undernäring, fallförebyggande. Läs mer: www.sll.se
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida