Skapa en policy är bara början

Halmstads kommun har satsat rejält på att införa sin värdegrund. Alla inom vård- och omsorg har utbildats. Men det gäller att hitta vägar för att hålla den levande.

Hur ska man få all personal att aldrig glömma vad policyn står för? Och hur ska de förstå att omsätta den i praktiken?

I Halmstads kommun initierade man för flera år sedan ett omfattande värdegrundsarbete bland all vård- och omsorgspersonal. Under en seminarieserie diskuterades kommunens värdedevis: ”Tillit, respekt och ödmjukhet.”

Seminarierna inleddes med föreläsningar om vad det innebär att åldras och vara gammal och om vikten av ett genomtänkt förhållningssätt inom äldreomsorgen. Därefter fick var och en, 1 700 anställda, enskilt och i grupp, vrida och vända på värdebegreppen. Till exempel: Vad betyder respekt för mig? I vilka situationer har jag svårt att känna respekt för andra? Hur kan jag möta patienten på ett professionellt sätt även när patientens aggression påverkar mina egna känslor?

Som en röd tråd genom utbildningen löpte uppfattningen att alla möten är lika viktiga, att det är de gamlas, kundernas, vårdbehov som ska komma i första hand och att det alltid är de som bedömer om personalen visar ett respektfullt bemötande.

— Syftet med satsningen var dels att lyfta problematiken, dels att öka kommunikationen kring dessa frågor i arbetsgrupperna, berättar äldreomsorgschefen Maria Sjödahl.

Utbildningen gav en gemensam plattform. Att medvetenheten om värdegrunden hålls vid liv och att personalens etiska dilemman kontinuerligt följs upp är chefernas ansvar. Alla anställda skriver numera på ett kontrakt där de förbinder sig att arbeta efter kommunens värdegrund.

Den finns nu med i alla sammanhang: värdegrunden tas upp vid alla medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar och personalmöten finns den alltid på agendan. Var fjortonde dag hålls teamträffar där sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter gemensamt, utifrån värdegrunden, går igenom de problematiska situationer som har uppstått. De bestämmer tillsammans på vilka sätt problemen bör lösas och vem som ansvarar för vad.

Vanliga frågor rör till exempel hur man kan hantera en demenssjuk som inte tillåter personalen att komma nära, hur personalen kan bemöta den dementes aggressiva och utåtagerande beteende eller hur relationsproblem mellan äldre kan lösas.

— En del personer på ett boende fungerar inte självklart bra tillsammans. Då får man fundera på rutiner så att de träffas så lite som möjligt, alternativt försöka lösa konflikten, förklarar Maria Sjödahl.

Halmstads kommun har numera god hjälp av BPSD-registret med samlad kunskap om beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Registret innehåller en sammanställning av demensdiagnoser och beskriver vilka verktyg som kan användas för att lösa många problem.

Ofta används musik och massage för att åstadkomma lugn och skapa glädje på ett boende. Tydlig information är också viktig. Oroliga äldre som ständigt frågar vilka som arbetar i dag eller vilken mat som kommer att serveras gör ofta att personalen inte kan arbeta i lugn och ro, något som kan skapa irritation från båda håll. Med aktuella bilder över dagens personal och mat på anslagstavlan brukar sådana problem lösas.

Många dilemman handlar om krockar mellan kundens personliga integritet och omsorgens krav på rutiner.

— Alla människor är olika. Ingenting kan gå på rutin. Samtidigt måste personalen arbeta effektivt, på bestämda tider och enligt arbetsmiljölagen. Den äldres behov av integritet i sitt eget hem krockar ofta med personalens behov av en fungerande arbetsmiljö. Hemmet är sällan möblerat för en vårdsituation.

God hjälp i sitt värdegrundsarbete har Halmstads kommun av Genombrottsmetoden, en metod för fortlöpande förbättringsarbete byggt på lärande, utvecklad i USA och introducerad i Sverige 1996. I metoden ingår att arbetsgruppen tillsammans bestämmer mätbara mål för ett utvecklingsområde och sedan testar förändringar. Resultaten noteras och diskuteras, därefter beslutas om och hur arbetet ska fortsätta. Grundregeln är att många små förändringar tillsammans ger stora förbättringar.

— Metoden ger en god struktur för att lösa problem. Det räcker inte med att sitta och prata om allt som känns svårt. Man måste så snart som möjligt starta, genomföra och följa upp en förändringsprocess.

Sedan ett par år driver Halmstads kommun en handledarutbildning för undersköterskor, Kollegialt lärande i vården, som enligt Maria Sjödahl starkt har bidragit till att medvetandet om värdegrundsfrågorna har slagit rot. Undersköterskorna går runt i arbetsgrupperna och leder gruppsamtal om aktuella dilemman. Det har bland annat bidragit till ökad öppenhet, rakare och mer direkt kommunikation, ökat egenansvar och starkare teamkänsla i grupperna.

— Arbetsklimatet och relationerna bland personalen på boenden och i hemtjänsten har stor betydelse för värdegrundsarbetet. Ett öppet och tillitsfullt klimat i personalgruppen stödjer ett tillitsfullt och respektfullt bemötande gentemot kunderna, betonar Maria Sjödahl.