Tyst och tipslöst från visselblåsartjänster
Efter ett år med en anonym visselblåsartjänst har Karolinska universitetssjukhuset bara fått in nio larm - och det är tips som medarbetare lika gärna kunde gått till facket eller sin chef med.
Sedan början av förra sommaren har medarbetare på Karolinska universitetssjukhuset möjlighet att tipsa om missförhållanden via en anonym visselblåsartjänst. Tanken är att anställda ska ha en trygg kanal för kunna anmäla allvarliga oegentligheter som ekonomisk brottslighet, korruption och sexuella trakasserier.
Inga riktiga larm
Hittills har endast nio rapporter kommit in via systemet.
– Det är inte den typen av tips man skulle kunna förvänta sig. Det handlar mer om personalärenden, arbetstagare som är besvikna på sin chef, och synpunkter på den löpande verksamheten, säger Daniel Håkansson, jurist på Karolinska.
Vissa saker har HR-avdelningen gått vidare med. Men några tunga visselblåsarärenden handlar det inte om, berättar han.
Vanliga avvikelser
Region Skåne har haft samma typ av visselblåsartjänst sedan februari i år. Här är det likadant. Fyra månader efter lanseringen lyser tipsen om allvarliga fel med sin frånvaro. De få klagomål som kommit in borde i stället ha rapporterats via avvikelsesystemet eller gått till tipsarens chef, skriver tidningen Helsingborgs Dagblad.
Visselblåsartjänsten tillhandahålls av ett privat företag och kostar Region Skåne 80 000 kronor om året i licenskostnader. Om tjänsten ska finnas kvar eller inte kommer Region Skåne att ta ställning till senare i år.
På Karolinska universitetssjukhuset är man nöjd med tjänsten trots allt och planerar att behålla den, berättar HR-direktören Anna-Karin Samuelson.
– För oss är det viktigt att ha en öppen kanal där du kan vara anonym. Men såklart också ha högt till tak och en bra dialog mellan anställda och chefer, säger hon.
Finns ett meddelarskydd
När visselblåsartjänsterna infördes fick de kritik. Framför allt har det handlat om att funktionen kan underminera den grundlagsfästa meddelarfriheten.
Enligt lag får du alltid lämna känslig information, som sekretessbelagda uppgifter, till medier och författare. Journalister som tar emot tips har långtgående tystnadsplikt.
Den som är anställd inom offentlig verksamhet skyddas också av meddelarskyddet som innebär att arbetsgivare inte får efterforska källor eller på något sätt straffa medarbetare som gått ut i medier. Chefer som bryter mot detta kan få fängelsestraff.
Kritik mot funktionen
De som använder visselblåsartjänsterna på exempelvis Karolinska vänder sig till sin arbetsgivare och inte till medier, vilket innebär att de inte omfattas av meddelarskyddet, enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
– Därmed finns inget som juridiskt hindrar Karolinska från att efterforska och straffa källan om de vill, sade han till Vårdfokus i augusti förra året.
Offentligt anställda har rätt att lämna uppgifter till medier, även hemliga. Meddelarskyddet gör att den som tar mot tips inte får röja källan om hen vill vara anonym.Efterforskningsskyddet gör att myndigheter inte får söka efter källans identitet.