Minion i MR-kameran fixar klara bilder på rörliga patienter

Karolinska har en världsunik teknik som möjliggör MR-undersökning av rörliga patienter utan narkos och sedering. Men nyinköpta kameror gör att den inte kan nå full potential för barnpatienter. "Vi hade en patient en gång som började klättra ut ur MR-kameran, men fick ändå en tillräckligt bra bild för att kunna ställa diagnos", säger Adam van Niekerk, som uppfunnit tekniken.

Bank! Spark! Hahaha! Röntgensjuksköterskan Maria Sandell leker bråkig patient i MR-kameran i ett forskningsrum på Karolinska institutet. Hon vrider på huvudet och vevar med armar och ben allt vad hon kan på britsen för att utmana tekniken.

Mitt i pannan sitter en gul minion, en barnfilmsfigur, som enkelt förklarat skickar koordinater till MR-kameran som flyttar efter bildsnitten i realtid.

– Vi hade en patient en gång som började klättra ut ur MR-kameran under pågående undersökning. Vi fick ändå en tillräckligt bra bild för att radiologen skulle kunna ställa diagnos, säger fysikern Adam van Niekerk som uppfunnit manicken.

Minionen heter egentligen Wrad, och Karolinska är ensamma i världen med just den här tekniken. Adam van Niekerks chef Stefan Skare skryter gärna om medarbetarnas framsteg:

– Vi korrigerar för huvudrörelser snabbast i världen, på bara tre millisekunder. Och vi har fått diagnostiska undersökningar fast patienten rört huvudet nästan 90 grader, när MR-bilder normalt blir obrukbara vid två-tre grader, säger han.

Började som en studie på vuxna

Adam van Niekerk är lite mer blygsam och upprepar ständigt begreppet ”good enough”. Tekniken utvecklas hela tiden, och än så länge är bilderna inte riktigt lika perfekta som när en patient ligger helt stilla under en vanlig MR-undersökning. Men de blir tillräckligt tydliga för att använda.

Wrad-projektet började som en studie på vuxna och används sedan år 2024 i den ordinarie verksamheten med vuxna akuta patienter. Men studiegruppen såg störst vinst för de minsta patienterna – tänk att slippa söva barnen!

Därför kom utvecklingssjuksköterskan Katarina Johansson in i bilden. Hon är röntgensjuksköterska i grunden och har tidigare jobbat för att minska narkos av barn som undersöks med MR. Bland annat genom att införa den lätt sederande nässprejen Dexdor.

– Det är en stor apparat kring sövning. Det är ofta traumatiserande för barnen med narkosen, fastandet, alla grönklädda människor som kommer och sätter infarter. Plus riskerna som det innebär att söva ett barn, säger Katarina Johansson.

Röntgensjuksköterskor har bidragit med sin erfarenhet

För några år sedan ringde hon hem till föräldrarna och var med och skapade strukturen för MR-undersökningarna och Wrad-studien.

– Det är vi röntgensjuksköterskor som är ute i verkligheten, träffar patienterna och ser vad som pågår. Vi ska samarbeta för att nå det bästa resultatet, säger Katarina Johansson.

Röntgensjuksköterskor har till exempel bidragit med att förklara hur patienterna verkligen rör sig i MR-kameran, påverkat så att Wrad:en blivit mer lättanvänd, och kommit på fler patientgrupper som den skulle kunna passa för.

– Det finns så många goda idéer! Man måste inte vara utvecklingssjuksköterska för att utveckla arbetet och driva projekt, säger Katarina Johansson.

Nya kameror inte kompatibla

Lagom till att Wrad blivit godkänd att användas i Karolinskas ordinarie barnverksamhet, bytte barnradiologin leverantör av MR-kamerasystem. Till en som inte är kompatibel med Wrad.

– Wrad är ju inte ens ett läkemedel. Det är tråkigt att man inte ser den här möjligheten och hur tacksamma föräldrarna är att slippa söva sina barn, säger Katarina Johansson.

Barnradiologins omvårdandschef Gabriella Lewis beklagar också inkompabiliteten. Men utifrån avdelningens skallkrav vid offentlig upphandling tilldelades de en annan leverantör. Ett krav var hög bildkvalitet på alla organ, ett annat var att minska på antalet leverantörer som personalen hanterar.

– Wrad är en fantastisk teknik för att avbilda hjärnan, men vi behöver kunna ta bra bilder på hela kroppen. Till exempel vid undersökningen av buken. Även när barnet har en hjärntumör vill vi titta på ryggen också för att se om den spridit sig dit, säger Gabriella Lewis.

En del barn som bara behöver undersöka hjärnan och har särskilda frågeställningar undersöks med Wrad i dag, på KI:s forskningskamera på Bioclinicum. Hittills i år har 12 barn undersökts med Wrad enligt dessa kriterier.

Flera fördelar mot att söva patienten

Katarina Johansson och Maria Sandell förklarar att arbetet ofta blir enklare när patienten är sövd, eftersom den ligger helt stilla. Men mycket annat är smidigare med Wrad. Framför allt:

– Om jag har en patient som man tror ska fungera i vaket tillstånd, men sedan är alldeles spattig, då kan jag själv ta beslutet att vi smackar på Wrad:en och kör ändå. Vi behöver inte kontakta radiologen, ta ut patienten och köra upp den på avdelningen eller hem och boka en ny tid med narkos, säger Maria Sandell.

Wrad vidareutvecklas hela tiden. Fysikerna har börjat en studie för att kunna använda den vid ryggprotokoll, vilket förhoppningsvis kan ge den ett större användningsområde för barnradiologin. Katarina Johansson och en röntgensjuksköterskekollega ska forska på Wrad och Deep Brain Stimulation.

När Adam van Niekerk och Katarina Johansson har fått alla bilder de behöver, stänger Katarina Johansson av MR-kameran och Adam van Niekerk går in för att hjälpa Maria ut.

– Men, var är Wrad:en? ropar han när Maria sticker ut huvudet ur tunneln.

Han lutar sig över henne och brister ut i skratt. Maria har rört sig så mycket att den till sist ramlat av.