Minskar smärtan vid mammografi

Minskar smärtan vid mammografi
Vid bröstcancerscreening ger fasta respektive flexibla plattor olika mycket tryck över bröstet. Datorgrafiken till vänster visar trycket vid användning av rigid platta, medan bilden i mitten bygger på tryckdata från flexibel platta. Ju hårdare tryck, desto ljusare färg. Bilden till höger visar utseendet för fast platta och därunder flexibel platta. Illustration: Magnus Dustler

Cancerscreening. Mammografi kan göra mindre ont med lättare tryck och flexibla plattor utan att diagnostiken blir sämre. Det visar ny forskning från Lund.

30 november 2016

Trots att 100 000-tals kvinnor över hela landet årligen kallas till mammografiscreening är en stor del av alla bröstcancerfall självupptäckta. Det beror bland annat på att en del kvinnor avstår från besöket.?

— Utifrån tidigare gjorda studier uppskattar vi att omkring fem procent av dem som screenas tycker att det gör så ont att de inte kommer tillbaka. Men det är ju bara en del av problemet, en hel del studier tyder på att minst en fjärdedel av dem som kommer upplever medelstark eller stark smärta, säger Magnus Dustler, civilingenjör och doktorand vid Lunds universitet.??

Utifrån noggranna mätningar visar han i sin avhandling att den hårda sammanpressningen av brösten inte nödvändigtvis ger bilder som förbättrar läkarnas möjlighet att ställa en korrekt diagnos. ?

— Det som händer är att det blir ett avsevärt högre tryck nära bröstkorgen än i själva bröstet, vilket inte är optimalt. Att minska kraften med hälften har liten påverkan på trycket över de centrala delarna av bröstet. Och det är de som är viktigast vid cancerdiagnostik, säger han. ?

Studierna visar även att så kallade flexibla kompressionsplattor, som anpassar sig efter brösten, gör att bildkvaliteten kan höjas utan hårdare sammanpressning. Plattorna omfördelar trycket till de delar av bröstet som är viktigast att komprimera vid undersökning.

?Forskningen har ännu inte lett till några direkta förändringar i de kliniska rutinerna, men enligt Magnus Dustler har det skapat en större förståelse för problemen. Åtminstone i Malmö där forskningen bedrivits.

?— Man har förstått att undersökningen måste anpassas till varje individ, och att man inte vinner något på att använda en hög kompressionskraft.??

Ett annat problem med dagens undersökningar är att många patienter återkallas i onödan. Av dem med misstänkta förändringar i brösten är det endast 10 till 20 procent som senare visar sig ha cancer. Övriga kan alltså ha burit på en oro och mått dåligt helt i onödan, samtidigt som det innebär stora kostnader för sjukvården. ?

Magnus Dustlers forskning visar att problemet delvis skulle kunna lösas om kompressionsplattorna utrustas med trycksensorer. Dessa kan bättre skilja styva cancertumörer från mindre styva godartade bröstförändringar.?

— Resultaten pekar på möjligheten att ange ett tröskelvärde, där kvinnor som är under gränsen inte behöver återkallas för att genomgå ytterligare undersökningar. Men metoden är inte redo ännu att ta i kliniskt bruk, säger Magnus Dustler.??

Han tror nu att det tidigare ganska svala ?intresset för smärta vid mammografi är på väg att vändas.

?— Företag och forskargrupper runt om i Sverige och världen har hört av sig. Man vill både bekräfta våra resultat och göra något åt problemen.?

Avhandlingens delstudier har utförts på mellan 20 och 150 patienter vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund.

Avhandlingen:

Pressure distribution in mammography. Mechanical imaging and implications for breast compression

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida