Strålskydd styrs dåligt

Strålsäkerhetsarbetet på svenska sjukhus är eftersatt, anser Strålsäkerhetsmyndigheten som nu riktar skarp kritik mot ledningarna.

Var femte datortomografi på vuxna kan undvikas, och vart sjunde barn under 15 år genomgår skiktröntgen i onödan. Det konstaterar strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, i en nyligen publicerad granskning av strålsäkerheten i den svenska sjukvården åren 2005—2010. Det lagstadgade kravet på berättigande uppfylls inte, enligt SSM.

Andra brister som uppmärksammas är strålskärmningen av lokaler, hantering av utrustning och praktiskt genomförande av undersökningar. I stort sett alla av de granskade landstingen saknade även korrekta rutiner och riktlinjer för avvikelsehanteringen. ?

— Förr sköttes strålskyddsfrågorna oftast av en sjukhusfysiker. Men i takt med att landstingen blivit allt mer centralstyrda har strålskyddsorganisationerna halkat efter. De som driver frågorna sitter ofta på fel position i hierarkin. Verksamheterna styrs helt enkelt inte på rätt sätt, säger Anders Frank, inspektör på SSM.

Ordföranden i Svenska sjukhusfysikerförbundet, Lars Ideström, understryker att nyttan med röntgen i de flesta fall är större än riskerna. Samtidigt erkänner han att den snabba utvecklingen och strålskyddsarbetet ibland pekar åt olika håll. ?

— Den explosionsartade ökningen av datortomografer skapar ett sug efter bättre bilder, något som kan leda till höga stråldoser. Eftersom tekniken går så fort framåt ligger vi ibland lite efter, säger Lars Ideström, som arbetar på Karolinska universitetssjukhuset, ett av sjukhusen i SSM:s granskning.

Inspektionerna av SSM är i sig en stor del av lösningen, anser han. De brister i beslutsvägar, dokumentstyrning och uppföljningsarbete som tas upp i rapporten tycker han har minskat de senaste åren.

— Efter inspektionen här på Karolinska blev det tydligare att området är prioriterat. Framför allt när det kommer till organisation och utbildning, säger Lars Ideström.

Gunnela Örnberg, ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor, lyfter också fram vikten av utbildning. Genom att låta röntgensjuksköterskor leda strålskyddsutbildning och metodutveckling även utanför röntgenavdelningarna, kan riskerna minimeras.?

— Röntgensjuksköterskan har kompetens att utföra röntgenundersökningar med hög strålsäkerhet och kan tillsammans med sjukhusfysiker ge introduktionsutbildning och hjälpa till att utveckla metoder för röntgenundersökningar vid externa enheter, säger Gunnela Örnberg.

De landsting som granskats är Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Stockholm, Värmland, Västernorrland och Västmanland. All verksamhet med joniserande strålning, det vill säga röntgendiagnostik, nukleärmedicin och strålbehandling, har inspekterats.