Administration får mer tid än patienter

Endast en tredjedel av arbetstiden ägnas åt direkt patientarbete. Resten går till olika former av administration, allt från dokumentation till möten och e-post. Distriktssköterskan Eva Anskär har skrivit sin licentiantavhandling om hur personalen på elva vårdcentraler använder sin tid.

Det började för tio år sedan med att Eva Anskär tyckte att stressen hade ökat. Hon började fundera på om det skulle gå att ta reda på vad de som arbetar inom primärvården egentligen ägnar arbetstiden åt.

Eva Anskär arbetar själv som distriktssköterska på en vårdcentral i östgötska Mantorp och har sett hur administrationen tagit allt mer tid. Journaler som ska skrivas, patientregister, remisser, intyg, rapporter, myndighetskontakter, möten, e-post, schemaläggning, telefonkontakter… Listan kan göras lång.

Tidsstudie på elva vårdcentraler

– Jag gjorde först en liten studie på vår vårdcentral och sen fick jag forskningsstöd så att jag kunde göra tidsstudier på fler vårdcentraler, berättar Eva Anskär.

När Eva Anskär lade fram sin licentiatavhandling i april i år hade hon material från elva vårdcentraler i sydöstra Sverige. Samtliga professioner ingick. I ett första skede fick de svara på hur mycket tid de trodde att de ägnar åt olika arbetsuppgifter. Därefter gjordes tidsstudier där de fick registrera tidsåtgången för de olika uppgifterna varje dag under två veckor.

Förvånande resultat

Det visade sig att bara 37 procent av personalens arbetstid ägnas åt direkt patientarbete. För sjuksköterskorna något mer, 43 procent, och för läkarna något mindre, 36 procent.

– Alla har fått återkoppling och blev nog ganska förvånade, säger Eva Anskär.

Det visade sig också att inom samtliga yrken hade man underskattat hur mycket tid administrationen tar. Personalen trodde att de ägnade mer tid åt patienter än vad de i själva verket gjorde.

– Annan forskning har också visat att vi har en tendens att överskatta sådant vi tycker är viktigt och det är klart att för oss som arbetar i vården är ju patienterna det allra viktigaste, säger Eva Anskär.

Tiden för administration underskattas

Det som framför allt underskattades var ”övrig administration”, exempelvis möten, e-post, handledning, schemaläggning, hantering av utrustning, lokaler och datorer.

– Det kanske inte är möjligt att dra ner på det arbete som är mer direkt förknippad med patienterna, som dokumentation, remisshantering och inmatning av data till kvalitetsregister, men jag kan tycka att de här tidsstudierna visar att det finns mycket administration som personalen på vårdcentraler ägnar onödigt mycket tid åt – tid som skulle kunna användas till patienterna i stället, säger Eva Anskär.

Onödiga arbetsuppgifter

Hon har också tittat på om en hög andel administrativa arbetsuppgifter påverkar den psykosociala arbetsmiljön och om personalen tycker att det finns onödiga arbetsuppgifter.

– Det finns ett samband. När det gäller sjuksköterskor upplevde de mer rollkonflikter ju mindre direkt patientarbete de hade. Med rollkonflikter menas i det här fallet att det är motstridiga krav på arbetsplatsen. De tycker att det inte känns bra att hålla på med en massa saker som inte har med patienterna att göra. Ett annat resultat vi fick fram var att framför allt läkarna upplevde att de utför många onödiga arbetsuppgifter, säger Eva Anskär.

Nu kommer hon att jobba vidare som distriktssköterska vid vårdcentralen i Mantorp, framför allt med telefonrådgivning, hälsosamtal och tobaksrådgivning som är hennes hjärtefrågor. Men forskningen släpper hon kanske ändå inte. Det blir troligtvis en fortsättning där hon ska ta reda på vilka arbetsuppgifter personalen upplever som onödiga.

Finns det lösningar?

? I våra studier fick vi inget svar på vad personalen tycker är onödigt. Men jag kan personligen tycka att det här med datasystem som inte är samordnade är ett stort problem. Det gör att vi till exempel måste skriva in samma uppgifter två gånger dels i journalen och dels i olika kvalitetsregister. En annan sak som är omständlig och tar mycket tid för läkarna är intygen till Försäkringskassan.

Eva Anskär skulle önska att det fanns mer servicepersonal för alla uppgifter som inte är direkt vårdrelaterade, som att kopiera papper, fixa så att dokument som ska förstöras kommer till papperstuggen eller hålla ordning i väntrum och kök. Hon hoppas att det ska gå att förändra – men är inte säker på det.

? När jag började studera det här trodde jag nog att nu ska vi vända skutan, men jag vet inte om jag tror det längre. Jag har läst så mycket om det här genom min forskning och sett hur det ser ut. Under 20–30 års tid har man vetat om de här problemen och lagt fram rapporter och utredningar. Ändå har det inte blivit så mycket bättre – den offentliga verksamheten är så oerhört komplex och svår att påverka. Sen har vi det med lagar och förordningar och att vi som arbetar med vården måste dokumentera allt. Vi behöver skriva remisser, journaler och kontakta myndigheter – men kanske finns det andra arbetsuppgifter som vi inte behöver göra.