Alla på akuten ska kunna ställa frågor om våld
Våldsutsatta berättar mycket sällan spontant att de blivit utsatta för våld i nära relationer. Men studier har visat att de allra flesta inte har något emot att få frågor om det.
Nu ska all personal på akutmottagningarna i Lund och Malmö få lära sig hur man ställer frågor vid misstanke om att en patient blivit utsatt för våld i nära relationer.
Marie Jensen har arbetat som sjuksköterska på akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö i 15 år. Ofta träffade hon patienter som hon misstänkte hade blivit utsatta för våld. Ändå var det inte alltid som hon tänkte på att fråga vad som egentligen hade hänt. Dels på grund av tidsbrist men också för att hon var osäker på hur hon skulle ställa sina frågor.
Omfattande utbildningsprogram
I dag vet hon bättre. Efter en kurs arrangerad av Nationellt centrum för kvinnofrid i samabete med universitetet i Uppsala har hon tagit initiativ till ett utbildningsprogram om hur man kan agera om man misstänker att någon blivit utsatt för våld i en nära relation.
Kursen som Marie Jensen håller i erbjuds samtliga sjuksköterskor och undersköterskor på akutmottagningarna i Lund och Malmö. Målet är att även få med läkarna.
– Jag trodde själv att jag kunde en hel del om våld i nära relationer. Men när jag gick utbildningen i Uppsala fick jag en helt annan inblick i problematiken. Jag insåg bland annat att det inte bara är kvinnor som är utsatta utan även barn, äldre och funktionshindrade. Och det behöver inte alltid vara fysiskt våld utan kan lika gärna ske i form av psykiskt våld.
Fick aha-upplevelse
Men den största aha-upplevelsen hon fick under sin utbildning var ändå kunskapen om varför kvinnor inte omedelbart lämnar sin partner om hon blir slagen, hotad eller på andra sätt förnedrad.
– Ofta är det för att hon trots allt älskar sin man. Ena stunden slår han henne, men i andra stunder ger han henne värme. Men hon är också rädd för vad som ska hända med barnen och ekonomin. Oftast pågår det under lång tid. Kvinnans självkänsla blir successivt allt sämre och till slut tror hon sig inte klara att på egen hand bryta upp. Det är i regel först när hon känner att hennes eget eller barnens liv är hotade som hon vågar ta steget att lämna sin man.
Förslag på frågor
I en länk till den här artikeln hittar du förslag på rutinfrågor om våld som sammanställts av Nationellt centrum för kvinnofrid. Men här är några exempel:
- Det är vanligt att kvinnor har erfarenheter av att bli utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan, därför brukar vi fråga alla om detta. Är det okej?
- Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig?
- Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig?
- Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner?
- Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?
- Är du rädd för någon i din omgivning?
Kvinnofridslinjen även för vårdpersonal
- Den nationella stödtelefonen för kvinnor som utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp nås på 020-50 50 50.
- Hit kan även vårdpersonal ringa för att få råd, exempelvis hur de ska agera om en patient svarat att hen har utsatts för våld.