Allt fler patienter med trycksår på sjukhusen
Årets mätning inom slutenvården visar att drygt 14 procent av patienterna hade ett eller flera trycksår. Det är en ökning jämfört med de två tidigare åren. Men skillnaderna mellan landstingen är stora. På Akademiska sjukhuset i Uppsala hade över 25 procent av patienterna trycksår.
– Trenden är tydlig och andelen är oroande hög, säger Inge Bruce, chefsläkare i Region Uppsala.
I Region Uppsala var andelen patienter med trycksår 23,4 procent, vilket är en kraftig försämring jämfört med 2017, då andelen var 15,7 procent.
- Flest trycksår hade Akademiska sjukhuset med 25,1 procent av patienterna.
- Genomsnittet i riket var 14,1 procent.
- Kalmar läns landsting hade lägst andel patienter med trycksår: 5,6 procent.
Fler fick allvarliga trycksår
– Vi arbetar hela tiden för att förebygga trycksår och kommer nu att intensifiera arbetet. Vi har en åtgärdsplan för att minska andelen trycksår. Bland annat kommer vi att göra trycksårsronder och genomföra utbildningsinsatser, säger Marie Sjödin, chefssjuksköterska vid Akademiska sjukhuset.
Mätningen, som görs varje år, är en så kallad punktprevalensmätning som genomfördes under vecka 10 på drygt 14 000 patienter som vårdades inom slutenvården.
Andelen patienter med allvarligare trycksår (kategori 2-4) var 7,6 procent. Även det är en ökning jämfört med året innan.
Läs också: Vill se krafttag mot trycksår
Får trycksår på sjukhuset
Genom journalgranskning har man också kunnat se hur många som fått trycksår under sjukhusvistelsen. På riksnivå var andelen patienter med sjukhusförvärvade trycksår 10,6 procent. Även här låg Uppsala högt över snittet med 21 procent. Kalmar hade bara 1,6 procent.
– Det är det lägsta resultatet sedan vi började mäta och mycket glädjande. Samtidigt kan vi inte vara nöjda förrän den dag inga patienter drabbas av tryckskador eller trycksår när de ligger inlagda på sjukhus. I förbättringsarbetet för att minska antalet tryckskador ytterligare ligger fokus fortsatt på att hitta riskpatienterna och göra hudbedömning i ett tidigt skede och sätta in förebyggande åtgärder, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Rosenqvist.
Det aktiva förebyggande arbetet innebär bland annat att hud- och riskbedömning ska genomföras och dokumenteras snarast vid ankomst till sjukhus, att madrasser anpassas, att hälavlastning används och att patienten regelbundet vänds efter schema.