De ser hur vården gör unga beroende av morfin

Sjuksköterskan och terapeuten Fredrika Wallin slog larm när hon träffade 26-åriga Emily. Patienten var så tungt medicinerad att hon hade svårt att minnas samtalen i terapin.

Fredrika Wallin arbetar som KBT-terapeut på ätstörningsmottagningen i Falun. Bland patienterna är det vanligt med olika former av korsproblematik, som lett till höga doser av läkemedel mot oro, ångest och smärta.

Fredrika Wallin är starkt kritisk mot de höga doser av opioider och andra beroendeframkallande läkemedel som förskrivs till unga idag.

Dramatisk ökning

Förskrivningen av starka morfinläkemedel, som exempelvis morfin, oxikodon och fentanyl till patienter mellan 15 och 25 år har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. I dag är det elva gånger fler personer i den åldersgruppen som får opioider av den här typen utskrivna jämfört med 2006. Det visar en kartläggning som gjorts av smärtläkaren Annika Rhodin på Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala, utifrån statistik ur Socialstyrelsens databas, vilken Sveriges television rapporterat om. Förra året skrevs starka opioider ut till 12 829 personer i åldersgruppen, jämfört med 2006 då det var till 1 125 personer.

För sjuksköterskan Fredrika Wallin kommer de skyhöga siffrorna inte som en överraskning.

– Många läkare är ivriga med receptblocket. Det har med tidsbristen att göra, eller så är det okunskap. Men läkemedel ska ordineras med eftertanke och alltid följas upp. Ibland har det god effekt och ibland ställer det bara till det för patienten.

Var femte lider av smärta

Som Vårdfokus tidigare rapporterat om så lider var femte svensk av långvarig smärta. Forskning visar att när smärtan bitit sig fast, långt efter att skadan är läkt, hjälper inte morfinläkemedel. Däremot kan de ge värre problem, dels med alla biverkningarna, dels med ökad känslighet för smärta.

Opioider rekommenderas framför allt vid akuta skador, efter operationer och som smärtlindring vid cancer, men inte vid annan långvarig smärta.

Annika Rhodin är överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och utreder just nu nya rekommendationer av förskrivning av opioider vid långvarig smärta åt Läkemedelsverket.

Hon fann ovanstående ökning just till tonåringar och unga vuxna när hon bröt ut starka opioider ur Socialstyrelsens databas. Det gällde läkemedelsgrupperna morfin, oxikodon, ketobemidon, fentanyl och buprenorfin. Om opioider däremot ses som en helhet med de svaga inkluderade, så har förskrivningen däremot minskat de senaste åren, enligt Socialstyrelsen.

– Det oroväckande är just att de starka opioiderna ökar. Det är en himmelsvid skillnad mellan svaga och starka opioider, för patienterna. Unga människor blir mycket snabbare beroende av dem och det får katastrofala konsekvenser.

Sjuksköterskan Fredrika Wallin ser många patienter som far illa i vården. De har haft sina besvär länge, ofta med både ätstörning, ångest, oro och smärta. De snurrar runt i vårdsystemet och doserna höjs, utan att någon tar ett helhetsgrepp.

Kritiskt perspektiv

Mottagningen där hon arbetar som terapeut har redan från start haft ett kritiskt perspektiv till smärtstillande, lugnande och antidepressiva läkemedel. Chefen för mottagningen, sjuksköterskan Lena Westin, har lång erfarenhet av att arbeta med vårdens och läkemedlens baksida, som tidigare chef för Kilen, Konsumentinstitutet för läkemedel och hälsa, som finansierades med statliga och kommunala medel.

– Förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel som smärtstillande och lugnande blir ofta rena katastrofen för patienterna. Jag är tyvärr inte förvånad över att se att förskrivningen av starka opioider ökat så mycket till unga, säger hon.

”De blir bedövade”

Hon oroar sig för hur alla de unga som vården gjort beroende ska klara att komma loss från de starka läkemedlen.

– De blir som bedövade eller nedsövda, och har inte tillgång till sitt känsloliv. Det är samma substanser som knark, det är bara lagstiftningen som skiljer dem åt, men kroppen gör ingen skillnad på om det är legalt eller illegalt.

Hon ser att dagens vård ofta består av ständigt nya läkarkontakter, där tidsbrist och stafettläkarsystemet gör att uppföljningarna ofta brister. Hon poängterar att de på mottagningen inte är motståndare till läkemedel, men vill lyfta fram vårdens ansvar att följa upp effekten av vad som skrivs ut.

– Just läkemedel mot psykisk ohälsa och smärta ger de biverkningar som sedan förväxlas med nya symtom och sjukdomar, som också måste medicineras. Det blir en ond spiral, och ett virrvarr.

Opererats flera gånger

När Fredrika Wallin träffade Emily, 26 år, var det för att hjälpa henne med ätstörningar. Målet var att hon skulle kunna arbeta och ha en fungerande vardag. Bakgrunden till hennes morfinläkemedel var att hon skadat sig under sin tid som ung hockeyspelare, opererats flera gånger och sedan lidit av svår smärta i nacke och axlar under sju år.

Trots att Emily äter stora mängder smärtstillande läkemedel och även sömntabletter har hon så ont att hon ligger till sängs 22 timmar per dygn.

– När jag kom till smärtrehabiliteringskliniken sa läkaren där att jag har lika mycket medicin som en person som är döende i cancer. Varje gång jag sagt till läkarna att medicinen inte hjälper utan att jag får mer ont, har de bara höjt dosen, berättar hon för SVT.

Träffat 12 läkare

Det var Fredrika Wallin och hennes team som satte ned foten. Med hjälp av dem remitterades Emily till smärtrehabkliniken. Innan dess hade ingen av de 12 läkare hon träffat ifrågasatt att hon var ordinerad så höga doser morfinläkemedel.

– Det är inte ovanligt att unga kommer hit och är nedmedicinerade. Vi försöker då nyfiket utforska tillsammans om de är läkemedelsberoende. Det kan vara jobbigt att inse, och är inte alltid så populärt att ta upp.

För vissa patienter är ätstörningen inte den primära sjukdomen, utan ett sätt att hantera känslor som hopplöshet och rädsla.

Mer om ämnet

• När det onda aldrig släpper
• Var tionde svensk har missbrukat läkemedel