Donationsansvariga saknas på hälften av iva-avdelningarna
Donationsansvariga sjuksköterskor och läkare på intensivvårdsavdelningarna har en nyckelfunktion för att öka antalet donatorer och organ. Ändå saknas de på hälften av klinikerna.
Sverige har fortfarande ett stort behov av organdonatorer. Organen räcker inte till alla svårt sjuka som väntar på en transplantation. I dagsläget bedömer Socialstyrelsen att det finns ett behov av 800 organ.
Under donationsveckan som pågår nu kampanjar myndigheten för att få fler att göra sin vilja att donera känd.
Förutom de donationer som görs av levande patienter, som njurar, görs alla donationer i från avlidna som vårdats på intensivvårdsavdelningar.
Kompetens att utbilda
Enligt Socialstyrelsens regelverk ska det alltid finnas en donationsansvarig läkare och sjuksköterska på de intensivvårdsavdelningar som har donationsverksamhet. Men en uppföljning ur Svenskt intensivvårdsregister visar att de saknas på hälften av landets intensivvårdsavdelningar.
– Ja, där finns ett stort utvecklingsbehov. Vårdgivarna behöver arbeta med frågan. Donationsansvariga sjuksköterskor har stor betydelse och deras kompetens bör användas som resurs för utbildningar och färdighetsträning. De har också en viktig funktion för att ge stöd vid närståendesamtal, säger Carin Franzén, donationsexpert på Socialstyrelsen.
Hans Lindblom är intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm och regionalt donationsansvarig i Stockholm och på Gotland. Han tycker att det är anmärkningsvärt att så pass många avdelningar saknar donationsansvariga sjuksköterskor.
– Ansvaret ligger på vårdgivaren. Men verksamhetscheferna tar donation mer eller mindre allvarligt på olika håll i landet. Ändå innebär beslut om donation en chans att rädda livet på andra människor, säger han.
Efter stroke eller blödning
Han ser att donationsansvariga sjuksköterskor har en viktig roll för att utbilda andra intensivvårdsjuksköterskor.
– Rätt kunskap är avgörande, för med den kan man se när en patient med hjärnskada efter exempelvis stroke, blödning, hjärtstopp eller drunkning är nära att dö. Då kan den donationsansvariga sjuksköterskan starta en diskussion om donation med anvarig läkare och kollegor, så att den möjlige donatorn uppmärksammas, säger han.
Han menar att annars är sannolikheten stor att behandlingen av patienten kommer att avbrytas och respiratorn stängas av och efter det finns inga möjligheter till organdonation kvar.
– Det här händer bara på iva. Det är där kunskapen och diskussionen behövs. Det går framåt med donationer, men vi kan se att det är ojämnt fördelat över landet.
Vill se mer i specialistutbildningen
I Stockholmsregionen har alla intensivvårdsavdelningar donationsansvariga sjuksköterskor, utom Ersta sjukhus, som har inriktningen postoperativ intensivvård.
Det är resultatet av olika satsningar, som tillsammans också lett till att Stockholm nästa fördubblat antalet donatorer de senaste fyra åren.
Hans Lindblom vill också att utbildningen till intensivvårdssjuksköterska ska innehålla mer om donation och transplantation.
– På specialistutbildningen får man lära sig om sepsis men inte donation. Organdonation är ett vitt fält, förutom när vi donationssjuksköterskor knuffar oss in på utbildningarna och ger föreläsningar.
Donationsspecialister förstärker
Hans Lindblom föreläser på Karolinska institutets specialistutbildning av intensivvårdssjuksköterskor, och försöker även få med de som utbildas till anestesi- och operationssjuksköterskor.
Han tror att fler donationsansvariga sjuksköterskor skulle bidra till fler organdonationer.
– Ja, det tror jag. Höjd kunskap hänger alltid ihop med förbättrade siffror.
I Stockholm finns förutom donationsansvariga sjuksköterskor även donationsspecialiserade sjuksköterskor. De kan åka som förstärkning till andra intensivvårdsavdelningar när det finns möjliga donatorer, för att delta i utredningen om samtycke, hjälpa till med behandling av donatorn och ge stöttning till vårdpersonalen.
Kan ge läkaren stöd
– De är också duktiga på att se om diagnos ställts på rätt sätt. Att vårda en patient med misstänkt total hjärninfarkt händer sällan och för ansvarig läkare kan det vara första gången denne ska dödförklara med direkta kriterier. Då kan en erfaren intensivvårdssjuksköterska som varit med vid diagnostisering 50 gånger vara ett gott stöd.
Donationsveckan ska ge frågan uppmärksamhet. Under förra årets vecka registrerade sig över 4 000 i donationsregistret, att jämföra med 500-700 personer en vanlig vecka.
En tidigare undersökning har visat att sju av tio är positiva till att donera. Det finns tre sätt att göra sin önskan känd; skriva in sig i donationsregistret, tala med närstående eller fylla i donationskort.
De som donerade organ efter sin död förra året var mellan 13 och 88 år. Varje avliden kan donera upp till åtta organ.
Antal donatorer (avlidna)
- 2017: 139 (tom 30/9)
- 2016: 185
- 2015: 167
- 2014: 166
- 2013: 151
- 2012: 141
- 2011: 143
- 2010: 118