Få vet hur de ska hjälpa patienten sova bättre

Patienter sover dåligt på sjukhus. Att tänka ”han får sova när han kommer hem”, är inte att ta ansvar för omvårdnaden, menar Linda Gellerstedt, som doktorerat inom ämnet sömn.

Linda Gellerstedt lyfter fram andra områden inom omvårdnad där sjuksköterskor inte skulle föra resonemang om att problemet får lösa sig hemma.

– Tänk om man skulle säga så om smärta. Ingen skulle säga att nyopererade patienter får ha ont på sjukhuset, för det blir bättre när de kommer hem. Eller med nutrition, att patienten får äta senare i hemmet.

I fredags disputerade Linda Gellerstedt inom ämnet sömn och omvårdnad på Sophiahemmets högskola i Stockholm.

Läs mer i Vårdfokus sömntema: Så skapar du ro utan tabletter

Hennes studier visar att patienter på sjukhus sover dåligt. Det visste hon efter att i många år arbetat som nattsjuksköterska på kirurgen.

Ljud och ljus på salen

– Jag trodde att patienterna skulle berätta mest om problem med att de blev störda av personal, av ljud och ljus. Men patienterna beskrev också att de sov bättre när de var välinformerad om sin vård och kände sig delaktiga.

Patienter undrade över undersökningar de gjort och prover som tagits. De visste ofta inte vad svaren visade och vad som skulle hända nästa dag.

– I mörkret lämnas patienterna ensamma med sina funderingar. Man kan då arbeta personcentrerat och fråga vad som är viktigt för just den personen. Vi ser en koppling mellan hur sjuksköterskor bemöter patienten, och att de kan bli trygga, slappna av och sova, säger Linda Gellerstedt.

Ger sämre minne

Hon poängterar att sömn är ett livsviktigt behov, som dessutom påverkar hälsa och resultat av vården. Sömnbrist leder till sämre minne, svårt med koncentration, beslutsfattande och impulskontroll. Tålamodet blir sämre, liksom humöret och förmågan att hantera oro och motgångar.  

– När patienter på sjukhus inte sover blir de svårare att mobilisera, kan inte ta till sig information lika bra, eller ta ansvar för egenvård. Sömnbrist och sömntabletter ökar också fallrisken.

Tar till egna knep

Intervjuer med sjuksköterskor på fyra akutsjukhus visade att de tyckte att det var viktigt att kunna hjälpa patienten att få god nattsömn. Men de saknade evidensbaserad kunskap och stöd från ledningen att arbeta med området. Flera sa att de tog till knep som fungerade för dem själva när det var svårt att sova.

– Tanken är god, men det är inte så vi ska arbeta med omvårdnad. Vi ska luta oss mot kunskap och beprövad erfarenhet.

Därför gick hon vidare till utbildningarna för att undersöka hur mycket studenterna får lära sig om sömn.

– Det visade sig att endast en liten del av studenterna kände sig förberedda för att arbeta aktivt med patienters sömn. De kände sig trygga med att andra, erfarna sjuksköterskor skulle kunna dela med sig av sin kunskap. Jag tänkte i mitt stilla sinne att de ju inte vet heller. Avhandlingen visar att det som inte ingår i utbildningen kan vi inte förvänta oss att sjuksköterskor arbetar med kliniskt.

Tomt i kursplanerna

Få studenter hade haft seminarium, inlämningsuppgifter eller tentamensfrågor vad gäller sömn och omvårdnad. Linda Gellerstedt plöjde lärosätens utbildningsplaner, kursplaner och lärandemål, och letade efter ordet sömn, utan större framgång.

I en nationell enkät till sjuksköterskor, vårdutvecklare och chefssjuksköterskor vid 15 akutsjukhus framkom att ingen hade haft sömn som ämne för kompetensutveckling. 87 procent av de tillfrågade ansåg att sömnbrist påverkar patientens hälsa. Ändå togs frågan sällan upp på ronden.

– Däremot var det vanligt att ringa jouren på kvällen eller natten. Då blir den första lösningen en sömntablett. Men jag tror inte alla hungrar efter en tablett, utan att bli sedda, få information och känna sig delaktiga i sin vård. Jag är inte motståndare till farmakologiska lösningar, men tror att det ofta är slentrian och beror på tidsbrist.

Testar ett nytt verktyg

På frågan om sömn är ett omvårdnadsämne svarar 100 procent av sjuksköterskorna ja.

– Det visar den stora potentialen, liksom studenternas inställning att de har anammat det personcentrerade förhållningssättet och tänker arbeta utifrån patientens behov. Det är skönt eftersom mina studier är lite nedslående.

Själv kommer hon att fortsätta föreläsa för sjuksköterskestudenter om hur de kan hjälpa patienter på sjukhus att sova bättre. Dessutom skulle hon vilja fortsätta testa det skattningsverktyg som ingår i en av avhandlingens studier.

– Skattningsverktyget fungerar väl. Patienterna beskrev subjektivt sin sömn på ett sätt som ungefär motsvarade den objektiva, fysiska mätningen. Genom ett sådant frågeverktyg kan vi få igång bättre samtal om sömnen och kunna utvärdera insatser.

Linda Gellerstedts omvårdnadstips:

1. Börja med det lilla

Tänk efter hur just du kan hjälpa patienterna att sova. Bemötande är A och O, många tysta, lidande patienter öppnar sig på natten.

2. Planera störande moment

Samordna nattens kontroller, läkemedel och b-glukoskontroller, istället för att väcka vid flera tillfällen.

3. Tänk på sömncykler

Varje sömncykel med de olika sömnfaserna är mellan 90 och 100 minuter. Lämna om möjligt patienterna ostörda några sömncykler.

4. Arbeta personcentrerat

Att fråga ”Berätta hur din natt varit?” ger ett utförligare svar än ”Har du sovit gott?”. Arbeta utifrån svaret och utvärdera.

5. Utse en sömnansvarig

Sömn är lika viktigt som smärta, sårvård och nutrition. De områdesansvariga kan följa forskningen och sprida kunskap.