Resistenta bakterier

Farlig smitta

Farlig smitta
Foto: Alexander Donka

Den palliativa enheten på Lidingö laddade för att ta emot en patient med fruktade ESBL carba. Ändå smittades fyra till. ”Vi tyckte vi var på tå”, säger chefen.

Fyra månader efter utbrottet av den resistenta tarmbakterien vid den palliativa enheten på Lidingö sitter spåren fortfarande kvar. I korridoren syns långa rader av väggfasta pumpflaskor med handsprit. Borta är de gemensamma fruktkorgarna och kakfaten. Allt som kan vara en möjlig smittväg har gåtts igenom och rutiner har ändrats.

?— Den som vill ha frukt eller något sött till kaffet nu får be personalen. På matbrickorna ligger en våtservett att sprita händerna med och vi har fått stänga det kylskåp som an­höriga och patienter använde själva, berättar sjuksköterskan Caroline Nordesjö.?

Hon blickar ut över matrummet som tidigare nyttjades flitigt av både närstående och patienter. I de nyrenoverade lokalerna på Högsätravägen på Lidingö vårdas ett 20-tal palliativa patienter, varav de allra flesta har enkelrum. Miljö­n är så hemlik som den kan vara på en institution. Det är inte det första man tänker på att patienterna här kan bära på potentiellt livsfarliga smittsamma bakterier.??

Så är det inte heller i normala fall. Men strax före sommaren fick de besked om att en patient som skulle läggas in hade smittats med den mycket aggressiva infektionen ESBL carba vid ett vårdtillfälle utomlands. Patienten hade inga symtom men var bärare av resistenta bakterier. Risken var att andra patienter skulle smittas.?

Någon isolering utöver att patienten fick ett enkelrum ansågs inte nödvändigt. Men perso­nalen fick repetera utbildningen i basala hygien­rutiner, som ges vid introduktionen av nyanställda. Även patienten och de närstående fick en genomgång av hygienrutinerna.

?Alla patienter och anhöriga uppmanades att tvätta och sprita händerna innan de besökte matsalen. Man följde smittskyddsenhetens rekommendationer att varje vecka ta odlingar på alla patienter samt på alla som skrevs ut. ?

Det var så det upptäcktes att fyra andra patienter hade smittats av tarmbakterier med ESBL carba, trots alla försiktighetsåtgärder.?

— Vi blev rätt så överraskade. Vi tyckte att vi var på tå. Det kändes som att vi låg steget före. Uppenbarligen hade de förebyggande åtgärder vi hade vidtagit inte räckt, trots att vi tagit hjälp av såväl smittskyddsenheten som enheten för vårdhygien, säger Roger Larsson, som är sjuksköterska och verksamhetschef för Praktikertjänst Näras enheter för avan­cerad vård i hemmet och specialiserad palli­ativ vård. ??

Efter upp­täckten skärptes reglerna ytterligare. Det räckte exempelvis inte längre med att städ­moppen skulle bytas för varje rum som rengjorts, utan även handtaget på redskapet skulle sprittvättas. Personalen såg också till att patienter och närstående verkligen tvättade och spritade sina händer innan de slog sig ner i matsalen. Dessutom togs allt ätbart bort som tidigare stått framme. Det var då kylskåpet stängdes för patienter och närstående.

?Sedan i början av juli har inga nya patienter smittats. Men hygienrutinerna kvarstår.?

— Fortfarande vet vi inte hur bakterierna spreds. Det kan lika gärna ha varit personalen som patienterna eller deras anhöriga som spred smittan vidare. Det enda vi kan säga är att någon av alla de åtgärder vi vidtagit har fått effekt. Nästa gång vi får in en sådan här patient kommer vi att lägga oss på en högre hygienisk nivå redan från start, säger Roger Larsson.??

Förutom att personalen måste ha en gemensam syn på hur man ska undvika smitta och gemensamma rutiner behöver man få med patienterna och deras anhöriga, så att även de ser till att rutinerna följs.

?— Men det är komplext. Plötsligt måste man tänka sig för: Hur många har tagit i handtaget före mig? säger Roger Larsson.??

För personalen blev utbrottet en påminnelse om betydelsen av basala hygienrutiner. Caroline Nordesjö känner sig trygg med att de används och att alla tar ansvar för att hindra att det sker en ny spridning. Men hon ser andra orosmoln.?

— Jag tänker till exempel på hemtjänsten, klarar de av att hantera multiresistenta bakterier? Där går ju personalen ofta klädd i privata kläder och använder inte handskar och skyddsförkläde i samma utsträckning som i vården. Där tror jag det behövs mycket mer information om riskerna.

Sprids snabbt

  • ESBL carba är en muterad variant av tarmbakterier som bildar enzymet extended spectrum betalactamase. Förutom att vara resistent mot de flesta antibiotika ur penicillingruppen har de utvecklat motståndskraft mot så kallade karbapenemer.?
  • Bakterier med ESBL carba har under det senaste decenniet fått snabb spridning över världen. Sverige är dock fortfarande relativt förskonat. Förra året rapporterades 126 fall med ESBL carba i Sverige, varav minst 34 hade smittats här.?
  • Bakterierna sprids från avföring till händer och via mat och vatten, oftast i samband med utlandsresa. Att vårdas på sjukhus utomlands är en stor riskfaktor.?
  • Många är bärare av bakterier med ESBL carba utan att veta om det. I samband med sänkt immunförsvar kan den ge allvarliga symtom.?
  • Sjukdomen är anmälningspliktig, men bärare är inte skyldiga att informera vården. Personal behöver inte lämna prover om de vårdar patienter med ESBL carba.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida