Förslag om bristande vandel väcker frågor i beroendevården
Tidöavtalet har väckt reaktioner i vården, bland annat frågan om att missbruk ska utredas som skäl till utvisning. ”Att koppla beroende till ett bristande beteende är något vi i beroendevården länge arbetat emot”, säger sjuksköterskan Torun Carrfors, enhetschef på en mottagning för kvinnor med beroendeproblematik.
Till Ewa-mottagningen i Stockholm kommer kvinnor med alkoholproblem bland annat relaterade till trauma och ptsd. Särskilt fokus ligger på kvinnor som har barn under 18 år. Här erbjuds hjälp med utredning och behandling, både för beroende och trauma, och på mottagningen arbetar sjuksköterskor, läkare och psykologer.
När personalen hörde talas om den nya regeringens samarbetsavtal, det så kallade Tidöavtalet, förra veckan blev det direkt ett samtalsämne kring fikabordet.
– Vi är en arbetsgrupp som pratar mycket om det som händer i omvärlden. Det är klart att det blev en diskussion om avtalet, säger sjuksköterskan Torun Carrfors som är enhetschef vid mottagningen.
”Migration en riskfaktor för att utveckla beroende”
Det rör framför allt den del i Tidöavtalet som handlar om att utreda om ”bristande vandel”, till exempel prostitution eller missbruk, kan vara skäl för att utvisa personer med utländskt medborgarskap.
– Att beroende kopplas till ett bristande beteende är något vi i beroendevården länge arbetat emot. Vi vill att det ska ses som den sjukdom det faktiskt är och som vi har evidens för. Vi vet ju att en av riskfaktorerna för att utveckla ett beroende kan vara det trauma som personer upplevt under eller efter en migration, säger hon.
Det innehåller Tidöavtalet
Den nya regeringen bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans med sitt samarbetsparti Sverigedemokraterna formulerat ett gemensamt avtal inför den kommande mandatperioden, det så kallade Tidöavtalet.
I det 63 sidor långa dokumentet finns sju samarbetsområden där partierna enats om en gemensam politik. Det handlar bland annat om hur hälso- och sjukvården ska stärkas, miljö- och klimatarbetet, migration och integration och bekämpning av kriminalitet.
Ett av förslagen inom migrationsområdet handlar om att utreda möjligheten att utvisa en utländsk medborgare på grund av "bristande vandel". Med bristande vandel avses till exempel bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution eller missbruk.
Dessutom finns det i dag bra behandlingar mot sjukdomen, säger Torun Carrfors. Hon är noga med att betona att det är svårt att spekulera i vilka konsekvenser avtalet kommer att få för vården eftersom det fortfarande handlar om förslag som den nya regeringen lagt fram.
– Enligt hälso- och sjukvårdslagen och vår yrkesetiska kod ska vi ge vård till dem med störst behov och målet är god hälsa för hela befolkningen. Det har vi att förhålla oss till i dag, säger hon.
”Tolkstöd nödvändigt för att ge bra vård”
Ett annat förslag som samarbetspartierna vill utreda är att begränsa tolkutbudet, vilket skulle kunna påverka olika vårdsituationer.
– För att kunna ge bra vård måste vi kunna kommunicera och förstå våra patienter. Där har vi jättestort stöd av de tolkar som finns, säger Torun Carrfors.
I en artikel i Dagens Nyheter uttryckte även överläkaren och specialisten i beroendemedicin och psykiatri, Hanna Kataoka, och Anna Lundberg, professor i rättssociologi, oro över förslaget om bristande vandel.
– Vi inom vården har en viktig uppgift i att förtydliga vad beroendesjukdom är och vår yrkeskår tar ansvar för det. Som sjuksköterskor fostras vi in i att ha respekt för personens individuella lidande, det sitter i vår ryggrad och det ska vi vara väldigt stolta över, säger Torun Carrfors.