Fortsatt stor brist på legitimerad personal
Allra störst är bristen på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Men även för övriga grupper är läget ansträngt.
I dag kom Socialstyrelsen med årets rapport om tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården. Den visar inte överraskande att bristen i Vårdförbundets yrkesgrupper består, eller till och med har förvärrats.
Enbart i regionerna skulle det omedelbart behövas 750 sjuksköterskor, 630 specialistsjuksköterskor, 130 barnmorskor, 72 biomedicinska analytiker och 68 röntgensjuksköterskor. Det är den brist som regionerna rapporterat in till Socialstyrelsen.
När det gäller barnmorskor och biomedicinska analytiker ser läget dessutom mycket mörkt ut framöver på grund av stora pensionsavgångar. Inom dessa yrken är nästan var fjärde anställd över 60 år, enligt rapporten.
Vårdfokus har sammanställt uppgifterna i rapporten, yrke för yrke.
Barnmorskor
- Det finns drygt 8 200 legitimerade barnmorskor, varav 7 400 arbetar inom hälso- och sjukvården.
- 86 procent arbetar inom offentlig sektor och 14 procent privat.
- Antalet barnmorskor per kvinna i fertil ålder ökade något mellan åren 2000 och 2016.
- De senaste tre åren har antalet utfärdade legitimationer ökat.
- Alla regioner förutom Halland och Jämtland/Härjedalen har brist på barnmorskor. Regionernas totala uppskattade behov i dagsläget är omkring 130 barnmorskor.
Biomedicinska analytiker
- Av drygt 10 100 legitimerade biomedicinska analytiker arbetar omkring 8 100 inom hälso- och sjukvården.
- 89 procent arbetar inom offentlig sektor och 11 procent privat.
- Mellan 2007 och 2016 har antalet per 100 000 invånare varit relativt konstant.
- Det relativa antalet är högst i Västerbotten och lägst i Sörmland.
- Antalet nya legitimationer har legat ganska stadigt omkring 400 de senaste tio åren. Antalet nyutbildade bedöms inte kunna täcka för kommande pensionsavgångar.
- Brist på biomedicinska analytiker anser alla regioner att de har förutom Jönköping, Gävleborg, Örebro och Halland. För närvarande uppskattas behovet till 72 heltidstjänster.
Röntgensjuksköterskor
- Omkring 1 900 röntgensjuksköterskor arbetar inom hälso- och sjukvården.
- 90 procent av dem arbetar inom offentlig sektor och 10 procent privat.
- Flest röntgensjuksköterskor per 100 000 invånare finns i Västerbotten och Norrbotten. Minst har Gävleborg och Dalarna.
- Majoriteten är mellan 25 och 34 år.
- 16 av 21 regioner uppger att de har brist på röntgensjuksköterskor. Totalt saknas för närvarande 68 heltidsanställda i hela landet.
Sjuksköterskor
- Det finns totalt 123 000 legitimerade och sysselsatta sjuksköterskor. Av dem arbetar 108 000 inom hälso- och sjukvården.
- 83 procent arbetar inom offentlig sektor och 17 procent inom privat.
- De senaste tio åren har antalet sjuksköterskor per 100 000 invånare varit relativt konstant.
- Det relativa antalet är högst i Västerbotten och Jämtland och lägst i Sörmland och Stockholm.
- 2017 utfärdades omkring 4 700 legitimationer. Det är ungefär samma nivåer som tidigare år. Regeringens utbildningssatsning som startade 2015 väntas ge resultat först på 2018 års siffror.
- Alla regioner, utom Jönköping, bedömer att det är brist på grundutbildade sjuksköterskor. Det totala behovet uppges vara 750 heltidstjänster.
Specialistsjuksköterskor
- Samtliga landsting bedömer att det är brist på specialistsjuksköterskor. Det uppskattade totala behovet är 630 heltidstjänster.
- Störst är bristen inom anestesi, psykiatri, operation och distriktssköterska samt hälso- och sjukvård för barn och unga.
- Antalet examinerade specialistsjuksköterskor har ökat något de senaste tre åren. Samtidigt minskade antalet nybörjare på utbildningarna under 2016 och 2017.
- Mer exakta data för specialistsjuksköterskor kommer att publiceras senare, eftersom beräkningarna försenats, uppger Socialstyrelsen.
Läs också: Var femte plats tom på specialistutbildningarna