Hälsotips är också omvårdnad

Levnadsvanor. Sjuksköterskor behöver lära sig att arbeta mer förebyggande. Ett sätt är att se till att patienten kommer upp ur sängen så fort som möjligt.

I dag sker det hälsofrämjande arbetet framför allt på vårdcentraler, men det räcker inte, anser Sölvi Vejby. Hon är sjuksköterska på hematologen, samordnare för levnadsvanefrågor på Akademiska sjukhuset i Uppsala och delprojektledare för Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. ?

De största riskfaktorerna finns i ­slutenvården, som infektioner, dålig sårläkning, muskelförtvining, trycksår och smärta. I sin tur leder de till långa vårdtider och utdragen rehabilitering. Det är hög tid att jobba mycket mer förebyggande där, anser hon. ??

— Fysisk aktivitet är också omvårdnad, liksom nutrition, något sjuksköterskor måste lära sig att jobba med. Det har stor betydelse för hur det går för patienten på sikt. Ett stort problem är att patienterna ligger alldeles för mycket och det ?är varken etiskt eller hälsomässigt rätt. ?

För att de ska komma upp på benen och röra på sig, krävs att miljön är anpassad för det. Det behövs till exempel stolar, så att de kan sätta sig och vila emellanåt. ?

Patientens levnadsvanor har också betydelse. Den som efter en stroke eller andra hjärt- och kärlsjukdomar slutar röka, äter sundare, motionerar 30 minuter om dagen och begränsar sin alkoholkonsumtion kraftigt, kan till övervägande del förebygga åter­insjuknande. ??

Det är faktorer som är lika viktiga för cancersjuka patienter. Dels kan det förbättra behandlingsresultatet, dels förebygga andra sjukdomar som annars cellgiftsbehandling tillsammans med ohälsosamma levnadsvanor kan påskynda. Därför borde man inom cancervården bli bättre på att prata levnadsvanor, men där brister det, anser Sölvi Vejby.?

— Vi tycker synd om patienten och det känns svårt att ta upp frågan, men det är viktigt att vi lär oss det, säger hon.?

Sunda levnadsvanor kan, enligt Världshälsoorganisationen, förebygga 90 procent av typ 2-diabetes, 80 procent av alla hjärtinfarkter och stroke samt 30 procent av all cancer. Men brist på kunskap och rutiner kan göra att sjuksköterskor tycker att det känns fel att prata med till exempel svårt sjuka patienter om hur de äter eller rör på sig.

?— Har jag känslan av att jag lägger sten på börda om jag tar upp frågan om rökning med en cancerpatient som ska genomgå strålbehandling, blir frågan om det är etiskt riktigt att ställa den. Vet jag däremot att rökning kan äventyra behandlings­resultatet, blir ju frågan den motsatta — om det är etiskt rätt att inte informera, säger Sölvi Vejby. ?