Hälsoundersökningar av nyanlända hanns inte med

Mindre än hälften av de cirka 163 000 personer som under 2015 kom till Sverige för att söka asyl fick en hälsoundersökning gjord det året. Det visar en ny rapport från SKL.

Samtliga asylsökande ska enligt lag erbjudas en hälsoundersökning. Dels för att tidigt upptäcka akuta sjukdomar och kunna fastställa vårdbehovet hos dem som söker asyl, dels för att snabbt upptäcka sjukdomar.

Under 2015 sökte nära 163 000 personer asyl i Sverige, vilket var dubbelt så många jämfört med 2014. Drygt 64 000 personer blev hälsoundersökta 2015, det vill säga ungefär 39 procent.

De flesta kom sent på året

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, beror det främst på att det stora flertalet som flydde till Sverige 2015 kom under årets sista månader, varför många blev erbjudna en hälsoundersökning först i början av 2016.

Under 2014 blev cirka 36 000 av 81 000 asylsökande hälsoundersökta samma år som de kom till Sverige, cirka 44 procent.

– Det är klart att vi jobbar för att alla som behöver ska få en hälsoundersökning. Det pågår ett omfattande arbete för att skapa bättre förutsättningar för landstingen och regionerna att klara uppdraget, säger Hans Karlsson, chef på SKL:s avdelning för vård och omsorg, i ett pressmeddelande.

Psykiska ohälsan stor

De rapporter som SKL får från verksamheterna visar att den psykiska ohälsan hos de asylsökande är stor. Ändå har har antalet insatser per asylsökande minskat genom åren. Speciellt tydlig var denna trend under 2014 och 2015, vilket enligt SKL kan tyda på att de inte får tillräckligt med stöd från psykiatrin.

En orsak till att de psyikatriska insatserna minskat kan enligt SKL vara att begreppet ”vård som inte kan anstå” tolkas mer restriktivt när trycket på vården ökar. En annan förklaring är att det precis som med hälsoundersökningarna blev en fördröjning under 2015 eftersom så många kom i slutet av året och att de som hade behov av psykiatrisk vård inte sökte upp vården förrän efter årsskiftet.