Bristen på specialistsjuksköterskor

Operationspersonal tvingas arbeta 19 timmar i sträck

Operationspersonal tvingas arbeta 19 timmar i sträck
I samband med att all förlossningsverksamhet i Göteborg koncentrerades till Östra sjukhuset försämrades bemanningsläget på operation radikalt. Arkivbild: Mostphotos

Bristen på specialistsjuksköterskor är så stor på den förlossningsrelaterade operationsenheten vid Östra sjukhuset i Göteborg att personalen begärt hjälp från Arbetsmiljöverket. Det är inte ovanligt att de tvingas arbeta 19 timmar i sträck.

Det framgår av en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket som gemensamt undertecknats av Vårdförbundet, Kommunal och Göteborgs läkarförening.

I samband med att hela Göteborgsområdets förlossningsvård i maj 2017 flyttades och koncentrerades till Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra beslutades att operation 2 skulle utökas med cirka 20 medarbetare.

I stället har 15 specialistsjuksköterskor och 3 undersköterskor valt att avsluta sin anställning.

Vill ha bättre betalt

Enligt de förtroendevalda beror avhoppen och svårigheterna att rekrytera ny personal dels på hur ledningen agerade i samband med omorganisationen, dels på att lönerna är bättre inom andra förvaltningar och hos andra arbetsgivare. Men också för att man inte tycker sig har fått tillräckligt betalt för all den övertid man arbetat.

– Redan innan flytten varnade vi för att göra omorganisationen innan vi var fullt bemannade. Det svar vi fick var en klapp på axeln från ledningen som ”trodde” att det bara skulle bli tungt under en övergångsperiod, säger anestesisjuksköterskan Marita Lindeberg-Amnäs som är förtroendevald för Vårdförbundet på op 2.

Marita Lindeberg-Amnäs är anestesisjuksköterska och förtroendevald på operation 2, Östra sjukhuset i Göteborg.

Enligt henne är det inte ovanligt att man tvingas arbeta från klockan 12.00 på eftermiddagen fram till 07.00 på morgonen. Många medarbetare lider av stressymptom i form av sömnstörningar, magont och spänningshuvudvärk.

I somras lyckades sjuksköterskorna under två månader få extra betalt när de arbetade över. Undersköterskorna fick för en månad, efter att länge ha argumenterat för det.

Får gå till nästa operation innan den första är klar

– Sedan en vecka tillbaka får vi sjuksköterskor 300 procents lönepåslag för varje övertidstimme. Men det gäller bara fram till februari. Vi har inte fått några garantier för framtiden, säger Marita Lindeberg-Amnäs.

I dagsläget saknas drygt 21 årsarbetande anestesisjuksköterskor och 13 operationssjuksköterskor. För att fylla luckorna har man i hög utsträckning tvingats förlita sig på inhyrda bemanningssjuksköterskor. Det har ändå inte räckt till.

Läs också: Hundratals erfarna specialistsjuksköterskor kräver högre lön

I skrivelsen till Arbetsmiljöverket beskrivs hur operationerna ibland görs så tätt inpå varandra att operationssjuksköterskorna tvingas lämna operationer innan de ens är avslutade. Ibland sövs patienter utan att en anestesisjuksköterska finns närvarande.

Stort erfarenhetsglapp

Glappet mellan de som har och inte har erfarenhet är stort. Anestesisjuksköterskorna upplever stor stress i samband med svåra akuta situationer eftersom de inte kan räkna med hjälp från någon erfaren specialistsjuksköterska.

Störst är risken för vårdskador i akuta situationer när såväl sjuksköterskor som läkare består av inhyrd personal som inte är insatta i avdelningens rutiner och som saknar erfarenhet av utrustningen på enheten.

Tillförordnade verksamhetschefen skriver i sitt svar till de förtroendevalda att man är väl medveten om det råder stor brist på personal på operation 2 och att kombinationen med stafettläkare, bemanningssjuksköterskor och nyanställda undersköterskor skapar en otrygg känsla. Många incidenter har rapporterats men ingen patient har skadats.

Få svarar på annonser

Han förklarar att man gjort allt man kan för att rekrytera ny personal. Men på de cirka 15 annonser som man hade under 2017 fick man i genomsnitt bara in en ansökan per annons.

För att komma till rätta med problemen listas en rad kort- och långsiktiga åtgärder. Bland annat har en bemanningskoordinator anställts för att effektivisera schemaläggningen, tvätt och slutstädning ska göras av andra än vårdpersonalen och en biträdande vårdenhetschef ska anställas för att få ett ”mer nära ledarskap”.

För att locka flera blivande specialistsjuksköterskor ska ett kliniskt basår införas på kliniken. I dag får en av operationssjuksköterskorna lön under sin specialistutbildning. Karriärutvecklingsmodellen ska kopplas till nästa lönerevision och för att tillfredsställa behovet av kontinuerlig kompetensutveckling finns föreläsningsserier för personalen.

Frågan om extra övertidsersättning är dock inget som kan avgöras på verksamhetsnivå och har därför bollats vidare till Sahlgrenska universitetssjukhusets ledningsgrupp, enligt den tillförordnade verksamhetschefen.

Bättre lön och kortare arbetstid

Att Arbetsmiljöverket nu kopplas in beror på att de förtroendevalda inte är nöjda med det svar som arbetsgivaren har lämnat.

– Framför allt har man inte presenterat hur man ska göra för att rekrytera narkos- och operationssjuksköterskor.

För att det ska bli möjligt föreslår de i huvudsak tre saker:

  • Bättre löner.
  • Bättre övertidsersättingar.
  • Kortare arbetstider.

– Själva har vi föreslagit att man borde prova 6-timmarsdag för att locka hit folk. Precis som i Mölndal, säger Marita Lindeberg-Amnäs.

Fakta 6:6a-anmälan

  • I arbetsmiljölagens paragraf 6:6a står det vad ett skyddsombud ska göra vid allvarliga arbetsmiljöproblem.
  • Först vänder sig skyddsombudet till arbetsgivaren med en skriftlig begäran om vilka problem som måste lösas.
  • Om arbetsgivarens svar med åtgärder inte anses tillräckligt kan skyddsombudet be Arbetsmiljöverket att fatta beslut om föreläggande eller förbud.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida