Hon lyfter patientens roll i arbetet mot trycksår

Fem minuters samtal vid sängkanten och ett specialdesignat lakan. Det kan räcka för att få patienten motiverad att röra på sig mer och förebygga trycksår. Det visar Lisa Hultins forskning där hon också testat ett nytt instrument som ska hjälpa vården att hitta fler som är i riskzonen för att utveckla trycksår.

I dag är det internationella trycksårsdagen, en dag då vårdens professioner uppmuntras att ha extra fokus på arbetet med att förebygga, upptäcka och behandla de skador som uppstår när huden utsätts för tryck eller förskjutning, så kallad skjuv.

Det är en viktig dag tycker specialistsjuksköterskan Lisa Hultin. För trots att kunskapen är god om varför trycksår uppstår och hur de kan förebyggas utvecklar var sjunde inneliggande patient trycksår på svenska sjukhus.

– Det medför mycket lidande för patienten och stora kostnader för hälso- och sjukvården. Vi behöver bli bättre på att identifiera vilka patienter som har risk för att utveckla trycksår, och de som redan har det, för att kunna förebygga och behandla, säger hon.

I våras disputerade Lisa Hultin med en avhandling som handlar just om riskbedömning av trycksår och patientmedverkan. Hon ville bland annat hitta ett modernare alternativ till den modifierade Nortonskala som används i Sverige. Den har funnits i drygt 60 år och uppdaterades för cirka 25 år sedan.

– Det har hänt mycket inom forskningen sedan dess och det finns en efterfrågan efter ett nyare, evidensbaserat instrument som är mer anpassat efter dagens vård, säger hon.

Till skillnad från den modifierade Nortonskalan, som är numerisk, består verktyget Purpose-T av tre steg som avslutas med en summering och bedömning av patientens riskfaktorer. Det första steget kan fungera som ett snabbsteg där patienter som tydligt saknar riskfaktorer screenas ut direkt. Steg två innehåller en fullständig bedömning av ett flertal riskfaktorer och i steg tre behöver sjuksköterskan utvärdera helheten av riskbedömningen för att ta ställning till resultatet och vilka eventuella åtgärder som behövs.

Lisa Hultin har översatt och utfört psykometriska tester – det vill säga hur väl instrumentet visar det som avses – av Purpose-T på två äldreboenden och sex vårdavdelningar på ett universitetssjukhus. I fokusgrupper fick totalt 28 sjuksköterskor, två expertsjuksköterskor inom sårvård och 235 patienter utvärdera instrumentet.

Resultatet visade goda psykometriska egenskaper i svenska kliniska förhållanden, sedan utvärderades användbarheten som visade att instrumentet fungerade väl att använda. Lisa Hultin utvärderade sedan Purpose-T:s genomförbarhet på en akutortopedisk vårdavdelning där instrumentet införts. I studien deltog sjuksköterskor, undersköterskor och patienter.

– Sjuksköterskorna tyckte att den var enkel att använda och att den gav dem en djupare förståelse av riskfaktorer och trycksår. De ville helst fortsätta använda den i stället för den modifierade Nortonskalan när studien var klar.

Som specialistsjuksköterska i vård av äldre vill Lisa Hultin gärna lyfta patientens medverkan för att förebygga trycksår. I individuella patientintervjuer framkom det att de upplevde brist på information om trycksår.

– Sjuksköterskorna tyckte ofta att de var noga med att berätta om riskerna, men gjorde det kanske vid fel tillfälle. Vid ankomstsamtalet, till exempel, då är det så mycket som ska gås igenom eller när patienten är trött.

Specialdesignat lakan

Lisa Hultin är övertygad om att patientmedverkan är en framgångsfaktor i arbetet mot trycksår. För att ytterligare undersöka patienternas roll i det förebyggande arbetet testade hon ett särskilt lakan med ett så kallat CBPM-system. Det består av tusentals trycksensorer som är kopplade till en monitor vid patientens säng. Lakanet bäddades in i patientens säng och kunde i realtid visa kroppens tryckpunkter. Patienten fick även en kortare information om vad ett trycksår är och hur trycksår förebyggs.

Den muntliga informationen i kombination med användandet av CBPM-systemet fick patienterna att se utsatta tryckpunkter och de började ändra läge själva. De fick en förståelse för vad trycksår är och att de själva kan vara delaktiga för att förebygga dem.

– Framför allt var det fantastiskt att höra att den korta fem minuters informationen på sängkanten i kombination med användandet av CBPM-systemet fick patienterna att se utsatta tryckpunkter och de började ändra läge själva. De fick förståelse för vad trycksår är och att de själva kan vara delaktiga för att förebygga dem, säger Lisa Hultin.

Purpose-T har sedan ett år breddinförts på samtliga avdelningar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Lisa Hultin arbetar som universitetsadjunkt med klinisk tjänstgöring inom geriatriken på samma sjukhus.