It-system i toppklass gör deras arbete smidigt
Ambulanspersonalen i Region Kronoberg har inte mycket att klaga på när det gäller e-hälsoverktygen i ambulanserna. Det mesta fungerar klockrent, vilket underlättar mycket i jobbet.
Till skillnad mot i många andra landsting och regioner är 80 procent av all ambulanspersonal i Kronoberg sjuksköterskor. Av dessa är 90 procent vidareutbildade.
Två sjuksköterskor i varje ambulans
– Man är rätt ensam när man är ute på ett uppdrag. Är man då två stycken som är specialistutbildade kan man stödja och hjälpa varandra. I 90 procent av alla utryckningar ska sjuksköterskan sitta där bak hos patienten. Med två sjuksköterskor i bilarna kan man alltid växla med varandra så att den som kör inte behöver bli så trött under de längre turerna, säger Fredrik Hidebring, avdelningschef på ambulansstationen i Växjö.
Men det är inte bara personalen som har hög kompetens. Även de e-hälsoverktyg som ambulanserna är försedda med är i toppklass och anpassade efter de behov som inte bara ambulanspersonalen har utan även personalen inne på akuten som ska ta emot patienterna.
Vårdfokus följde med ambulanssjuksköterskorna Jonas Stjernblom och Mikael Stenberg på en körning. På väg till patienten är de två platserna baktill fria, vilket gör att jag som reporter kan sitta i ett säte bredvid båren medan Jonas sitter i sätet mittemot. Båda sätena är försedda med säkerhetsbälten vilket innebär att två ambulanssjuksköterskor kan sitta fastspända och ändå sköta allt som behöver göras med patienten, utan att riskera sin egen säkerhet.
Specialanpassad ambulansjournal
På den sida där Jonas sitter har han en löstagbar ambulansjournal av märket Mobimed. Den har specialanpassats utifrån personalens behov av ambulansverksamhetens egen it-specialist Richard Andersson, som själv är ambulanssjuksköterska men också utbildad systemvetare.
Ambulansjournalen påminner i storlek om en tjock bärbar dator som är lätt att komma åt i ambulansen men som också kan tas med in till patienten.
Dels skrivs ambulanspersonalens journalanteckningar in i systemet med hjälp av ett utfällbart tangentbord, dels förs alla vitalparametrar som saturation, blodtryck, artärtryck, ekg med mera automatiskt in i systemet.
– Det är ett lättskött och smidigt system, säger Jonas och visar hur han med hjälp av ett antal touchknappar på monitorn enkelt kan få alternativa svar på ett stort antal frågor om patientens sjukdomstillstånd. Det är bara att välja det alternativ som bäst passar in på patienten.
Journalsystemet bygger på AMLS, Advanced medical life support, och PHTLS, Prehospital trauma life support. I Kronoberg utbildas alla ambulanssjuksköterskor i dessa båda koncept för att på ett så säkert sätt som möjligt ta hand om akut medicinskt sjuka patienter och trauman.
Inbyggt beslutsstöd
Det finns även ett beslutsstöd inbyggt i ambulansjournalen vilket gör att Jonas och Mikael enkelt kan triagera patienterna, vilket omedelbar syns inne på akutmottagningen. Väljer Jonas och Mikael att klassa patienten som röd ska en läkare omedelbart finnas på plats på akuten för att ta mot patienten. En orange markering innebär att patienten måste få vård på akuten inom tio minuter, gul ger en timmes respit och grön två timmar.
I ambulansjournalen finns även alla uppdaterade riktlinjer inlagda. Exempelvis i vilka doser olika läkemedel ska administreras till barn, vilket är näst intill omöjligt att hålla i huvudet för den som inte är barnläkare.
Både Jonas och Mikael är överens om att de har stor nytta av den elektroniska ambulansjournalen i det dagliga arbetet.
– Framför allt är det smidigt och tydligt. Inte minst när jag är inne hos patienten och ska skriva journalen. Intervjutekniken som vi använder stämmer väl överens med det som ska in i journalen. Det blir som en röd tråd mellan hur vi jobbar med patienten och vad som sedan går in i journalen, säger Jonas och får medhåll av Mikael.
Kommer åt patientens journal
De har även en bärbar dator i bilen som gör att de kan komma in i Region Kronobergs samanhållna journalsystem.
– Det är jättebra när man har behov av det. Om körningen är lång och det är en patient som vi misstänker har varit i kontakt med vården ofta så är det ibland bra att kunna vara förberedd, säger de.
Helst hade de sett att de fick en läsplatta i stället för en dator. Och att både regionens journalsystem och ambulansjournalen fanns samlat i ett och samma system.
Och det är på gång. It-specialisten Richard Andersson berättar att datorerna inom cirka ett år ska bytas ut mot läsplattor och att bilarna samtidigt ska förses med egna WiFi-nät för att de inte ska riskera att tappa kontakten med nätet. Läsplattorna ska även förses med speciella appar som gör det enkelt att komma åt just den information som ambulanspersonalen är ute efter för tillfället.
Det är också tänkt att ambulansjournalen automatiskt ska kopplas ihop med det sammanhållna journalsystemet. Först i form av en pdf-fil. I ett nästa steg ska de båda journalsystemen integreras med varandra.
Smartphone av arbetsgivaren
Enligt E-hälsomyndighetens rapport om e-hälsa i ambulansen använder sju av tio sina egna telefoner för att få tillgång till bland annat gps och Fass. Så är det inte i Kronoberg. Där är varje ambulans försedd med en smartphone.
– Våra telefoner är kopplade till Dropbox där alla våra riktlinjer finns lagrade och uppdaterade. Det är nog den funktionen som jag använder allra mest. Riktlinjerna är helt avgörande i vårt jobb. Det är omöjligt att hålla all informationen i huvudet, säger Jonas.
Framme i förarhytten finns en stor gps-monitor. SOS Alarm lägger ut adresserna och rutterna. På många ambulansstationer klagar personalen på att gps:en inte alltid visar rätt, men enligt Jonas och Mikael fungerar deras gps så gott som smärtfritt, inte minst för att kartorna kontinuerligt uppdateras.
Kan se om de gjorde rätt bedömning
Något som de båda uppskattar är att de under en veckas tid efter att ha lämnat över en patient har åtkomst till dennes sammanhållna journal.
– Det gör att man kan öka den egna kompetensen. Hade vi gjort rätt bedömning eller tänkte vi fel? Jag tycker att det är ett utmärkt sätt för att utveckla mig själv, vilket nästa patient som jag ska ta hand om med liknande symtom har nytta av, säger Mikael.