”Jag vill att man ska bli berörd – men också känna hopp”

I tolv år arbetade sjuksköterskan och psykoterapeuten Janet Hedendahl Carlsson med kvinnor som drabbats av bröstcancer. Sedan fick hon själv diagnosen. Med boken Mitt bröst, mitt liv – den tunna tråden vill hon visa på att det finns en väg genom livskrisen.

På väg till cytostatikabehandlingen kom gråten varje gång. För att få ordning på sina tankar började Janet Hedendahl Carlsson spela in meddelanden på sin mobil. De korta inspelningarna blev början på den bok hon skrivit tillsammans med journalisten och manusförfattaren Justine Kirk, som också fick diagnosen för några år sedan.

Som psykoterapeut hade Janet Hedendahl Carlsson stor erfarenhet av bröstcancer. Hon har arbetat i tolv år med kvinnor som drabbats av cancer vid en bröstmottagningen i Stockholm. Där erbjöds alla kvinnor stödsamtal med henne och hon har också arbetat med att utveckla cancerrehabilitering för patientgruppen. När hon själv fick diagnosen ville hon göra något mer.

– Visst var det ett sätt att bearbeta mina egna känslor, men jag ville också dela med mig av allt som jag lärt mig av kvinnorna genom åren, säger Janet Hedendahl Carlsson.

För att få hjälp med själva skrivandet googlade hon ”journalist och bröstcancer” och hittade Justine Kirk som varit öppen om sin sjukdom i sociala medier.  Genom att dela med sig av sina olika erfarenheter vill de ingjuta hopp hos läsaren – oavsett om det är en medsyster, en anhörig eller personal i vården. Det går att hantera den livskris som ofta uppstår i samband med ett cancerbesked.

– Många känner sig väldigt ensamma och skuld och skam är vanligt. De existentiella frågorna blir ofta viktiga och man börjar värdera andra saker i livet, säger hon.

 Den tunna tråden som finns mellan livet och döden är skör. När man kommer ut med ett cancerbesked känns som klockorna har stannat, men för alla andra pågår livet som vanligt.

Bokens undertitel syftar till favoritlåten Den tunna tråden av Peter Le Marc.

– Den tunna tråden som finns mellan livet och döden är skör. När man kommer ut med ett cancerbesked känns det som om klockorna har stannat, men för alla andra pågår livet som vanligt, säger hon.

I boken varvas fakta om sjukdomen och olika behandlingar med personliga berättelser av de båda författarna och andra kvinnors berättelser.

– Jag vill att man ska bli berörd, men också känna hopp. Det är tufft att gå igenom alla behandlingar, men det kommer att bli bra. Det blir det ju för de allra flesta, säger Janet Hedendahl Carlsson.

Kropp och själ hör ihop

Innan Janet Hedendahl Carlsson utbildade sig till psykoterapeut arbetade hon många år som sjuksköterska, bland annat inom akutsjukvården och i psykiatrin Hon är specialistutbildat inom psykiatri och är också lärare i medicinsk yoga och i mindfulness. Sjuksköterskebakgrunden har hon haft användning av i mötet med kvinnor som drabbats av bröstcancer och även när hon själv blev sjuk.

­- Att veta hur kroppen fungerar och reagerar på olika läkemedel till exempel, det känns tryggt. Kropp och själ hör ihop, det blir så tydligt, säger hon.

I dag mår Janet Hedendahl Carlsson bra. Strålbehandlingen avslutades 2020, men hon fortsätter med antihormonella läkemedel och går på regelbundna kontroller.

– Det händer att jag drabbas av ”cancerspöket” och tror att sjukdomen är tillbaka om jag får ont någonstans. Men jag har ett kontrakt med mig själv att jag ska släppa oron några dagar för att se om symtomet finns kvar senare. Ofta har det gått över, annars får man kolla upp symtomet med vården, säger hon.