Kampanj mot hyrpersonal i vården upprör
I Region Uppsala pågår just nu en stor kampanj vars syfte är att minska beroendet av inhyrd vårdpersonal. Det finns de som tycker att det är en svartmålning av alla dem som arbetar för bemanningsbolag.
”För att du ska känna dig trygg”
”För att våra pengar ska gå till vård. Inte till hyrpersonal”
”För att du ska känna igen oss. Och vi dig.”
Det är några av budskapen som just nu möter Uppsalabor via sociala medier, annonser på stan och i lokalpressen. De är en del av den informationskampanj som Region Uppsala dragit igång för att förklara för folk – och vårdpersonal – varför det är så bra med fast anställd vårdpersonal i stället för inhyrda stafettläkare och stafettsjuksköterskor.
Fel väg att gå
Det är dock inte alla som uppskattar kampanjen.
– Jag tycker att man nedvärderar en massa människor som gör allt de kan för att sjukvården ska fungera. Vill arbetsgivaren få fler fast anställda måste de förbättra arbetsvillkoren, annars kommer ingen av dem som redan har flytt vården vilja komma tillbaka, säger Kristina Wikberg som arbetar som sjuksköterska inom regionens specialistanslutna hemsjukvård i Tierp.
I hennes team är de totalt nio sjuksköterskor. Fram till nyligen var tre av dem inhyrda sjuksköterskor. Numera är de bara två.
”Skrämmer folk”
– Jag tror att den här kampanjen kommer att skrämma folk. Om man svartmålar en viss kategori av sjuksköterskor får man det att framstå som att de har mycket sämre kompetens. Risken är att människor känner sig otrygga i kontakten med hyrpersonal, säger Kristina Wikberg som själv är fast anställd.
För två år sedan tog arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, fram en strategi för hur regionerna skulle bli oberoende av hyrpersonal senast den 1 januari i år. Så har det inte blivit. Som Vårdfokus berättat tidigare har kostnaderna fortsatt att öka i majoriteten av landets regioner, främst för hyrsjuksköterskor.
En av de regioner där kostnaderna ökat allra mest är Region Uppsala. För två år sedan stod inhyrd personal för 1,83 procent av de totala personalkostnaderna. Vid utgången av augusti i fjol hade andelen ökat till 3,5 procent, vilket motsvarar 152 miljoner kronor.
Regionledningen har beslutat att kostnaderna för hyrpersonal under 2019 ska pressas ned till max 2 procent, under 2020 till 1,5 procent och 2021 till endast 1 procent.
Enligt regionens HR-strateg Mikael Landsten finns flera syften med kampanjen. Dels vill man stödja chefer i arbetet med att minska på hyrkostnaderna, dels vill man göra det tydligt för inhyrd personal vad som är på gång och att de för sitt eget bästa borde söka en fast tjänst.
Ett annat syfte är att förklara för befolkningen att tillgängligheten till vården kan komma att försämras under en övergångsperiod, eftersom det kommer att saknas tillräckligt med läkare och sjuksköterskor.
Sämre tillgänglighet
– Men vi vill också visa våra egna medarbetare att vi tar deras upplevelser på allvar. I vår senaste arbetsmiljöenkät tog flera upp inhyrd personal som ett arbetsmiljöproblem, säger Mikael Landsten.
Han berättar att han mötts av liknande reaktioner om svartmålning av hyrpersonal som dem Kristina Wikberg framfört till Vårdfokus.
– Men kampanjen är inte till för att hänga ut individerna, vi vill åt fenomenet. Vi vill ha kvar den inhyrda personalen, men som anställda. Då bidrar de till vårdutvecklingen och delar på arbetsbelastningen på ett helt annat sätt än som inhyrda, säger han.
Han håller med Kristina Wikberg om att det finns arbetsplatser där bemanningspersonal gör allt de kan för att sjukvården ska fungera.
– Men vi har också väldigt många arbetsplatser där inhyrda sjuksköterskor inte alls gör det. De säger att de inte vill jobba de här och de här tiderna. Då ser man bara till sig själv och sin egen möjlighet att styra arbetstiderna, säger han.