Läkemedel mot smärta ger liten effekt hos äldre
Läkemedlens smärtlindrande effekt är mycket liten — samtidigt som det finns risker för biverkningar. Det visar en utvärdering som också lyfter fram att äldre personer med smärta upplever att de blir förbisedda i mötet med vården på grund av att de är gamla.
Hur säkra är egentligen de läkemedel som ges till äldre vid långvariga smärttillstånd? I en rapport har SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, utvärderat både effekt och risk för biverkningar. De har också tittat på hur de äldre upplever vården när de söker för smärtproblem samt hur personalen upplever vården av äldre personer med smärta.
Viktigt att följa upp
Slutsatsen är att läkemedel mot vanliga och långvariga smärttillstånd hos äldre personer har mycket liten effekt på gruppnivå. Det handlar om en minskning med 3-7 steg på en smärtskala där 100 motsvarar värsta tänkbara smärta. De smärttillstånd som undersökts är artrossmärta, smärtsam diabetesneuropati och smärta vid kotkompression. På individnivå kan läkemedelsbehandlingen ändå vara viktig.
– Det finns vissa individer som har god effekt av smärtstillande läkemedel, men det är svårt att på förhand säga vilka. Därför är det viktigt med individuell uppföljning, för att bedöma om behandlingen ska kvarstå, ändras eller avslutas, säger projektledare Jonatan Alvan på SBU i ett pressmeddelande.
Fallrisk och njurpåverkan
En annan slutsats är att nyttan alltid måste vägas mot risken för biverkningar. Det är framför allt NSAID-läkemedel och opioider som bedöms ge biverkningar som kan vara allvarliga. Opioider, såsom morfin, medför en ökad risk för till exempel fall och frakturer. NSAID kan ge allvarliga magproblem eller njurpåverkan.
I den här rapporten har SBU också utvärderat 20 studier som handlar om upplevelser och bemötande i vården både bland vårdpersonal och bland patienter med smärta som var mellan 65 och 88 år.
Tas inte på allvar
Patienterna upplever att de blir förbisedda i vården just på grund av att de är gamla. De känner att de blir förringade och inte tagna på allvar.
I studierna som gäller vårdpersonal ingår olika yrkesgrupper: sjuksköterskor, läkare, hemtjänstpersonal. De ansåg att äldre personer med långvarig smärta var en svår grupp att ta hand om. En annan slutsats var att det finns hinder för optimal behandling både inom vården och bland de äldre personerna med smärta själva.
SBU:s slutsatser är att det saknas kunskap, tid och resurser för att bemöta och behandla äldre personer med smärta på ett adekvat sätt. SBU ser att kunskapsläget behöver undersökas och att man behöver ta ställning till om det behöver förbättras.
Personcentrerad vård
Det är viktigt att vårdpersonalen har förståelse för hur äldre personer med smärta påverkas av sin smärta och deras förväntningar på återhämtning, poängterar SBU. Det är också viktigt att vården är personcentrerad och utformas i samråd med patienten.
SBU efterlyser också fler studier om hur äldre personer med smärta upplever bemötandet i vården – och studier med fokus på hur vårdmötet ska utformas för att äldre personer ska uppfatta det som bra.
Fakta
- Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer söker primärvård.
- Olika undersökningar har gett olika resultat: mellan 25 och 80 procent av de de äldre (över 65 år) anges ha långvarig smärta.