Nu ökar kraven på munvård
Munnen är en del av kroppen och hör till omvårdnaden. Ändå väljer många sjuksköterskor bort munvård i stressen. Munnen påverkar hela kroppens hälsa, och för att minska vårdskadorna blir nu munnen obligatorisk i kampen mot vårdskador.
Nu ska även munbedömningar rapporteras in till kvalitetsregistret Senior Alert, precis som riskerna för fall, undernäring och trycksår gjorts länge. Det gäller alla patienter och boende som är 65 år eller äldre. Tidigare var det frivilligt för vårdgivare hos kommunerna och de landsting som är anslutna att välja till munbedömning.
Dålig munhälsa ökar risken för undernäring, och därmed fall och trycksår. Redan nu rapporterar många vårdgivare i kommunerna och en del inom landstingen in munbedömningar. Därför har man kunnat se samband mellan att vården gör munbedömning och att patienterna går upp i vikt, och därmed får i sig mer näring.
Brister i landstingen
Munbedömningarna brister i landstingens sjukvård. Det syns i de två kvalitetsregister som får in registreringarna, dels Senior alert och dels palliativa registret. I kommuner och på palliativa specialenheter sköts det bättre, men även där behövs förbättring, så att alla patienter och boende får den hjälp de har rätt till, menar registerhållarna.
– Vi måste bli bättre på munvård och munbedömning. Det är lika oansvarigt att skriva hem en äldre patient utan att ha bedömt risken i munnen som att glömma att rapportera vidare om fallrisken, säger Kristina Malmsten, som är distriktssköterska och utvecklingsledare på Senior alert.
Hon har också deltagit i arbetet med att ta fram Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, åtgärdspaket för munhälsa. I dessa framkommer att patienter och boende med risker vad gäller munhälsan ska identifieras och bedömas inom ett dygn efter inskrivning. Det gäller alla personer över 65 år och de med påverkat allmäntillstånd eller nedsatta funktioner.
Tandvårdens expertis
När munnen bedöms i vård och omsorg skiljer det sig från tandvårdens expertis. I sjukvården sker en helhetsbedömning av munnen och dess funktion, där exempelvis även röst och sväljning ingår, förutom tandkött och tänder. Munbedömningar ska göras med det evidensbaserade redskapet Roag, Revised, oral assessment guide. Till det behövs ofta viss utbildning.
– Vi sjuksköterskor behöver lära oss mer och våga titta in i munnen för att kunna jobba med nutrition. Det är svårt att äta om man har blåsor, ont från proteser och inflammationer, eller det svider på tungan av svamp, säger Kristina Malmsten.
Hon rekommenderar att vårdavdelningar och boenden bokar in tandhygienister som arbetar uppsökande, för undervisning om munbedömning till personalgruppen.
Är mun- och tandsjukdomen för stor ska patienten remitteras till tandvården. Alla äldre som är beroende av vård har rätt till en munhälsobedömning av tandvården per år, vilket utnyttjas av få, visar en nationell analys.
Lär dig mer om att göra munbedömning med Roag i Vårdfokus tema Munhälsa, i länken intill. Där finns också läsning om sambanden mellan dålig munhälsa och svåra sjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt och cancer.
Risk för andra sjukdomar
- Idag forskas intensivt på hur dålig munhälsa påverkar resten av kroppen. Starkast är sambanden mellan tandlossning och diabetes och hjärtkärlsjukdom.
- Svenska forskare har kunnat visa personer med tandlossning har tre gånger högre risk för tidig död än andra.
- Risken att drabbas av en första hjärtinfarkt är 30 procent högre för personer med tandlossning.