Tips för att upptäcka våld i nära relationer vid digital vård
Våld i nära relationer är ett problem som tros ha eskalerat under pandemin. Samtidigt blir det svårare för vårdpersonal att upptäcka drabbade när många vårdmöten sker digitalt. En ny forskningsrapport ger konkreta tips.
I rapporten kallas våld i nära relationer för en möjlig ”andra pandemi i pandemin” – så stor tros ökningen vara av företeelsen. I Sverige har vi hittills sett en reklam för Bris på temat, och i dagarna lanserar Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna en kampanj om våld i nära relationer mellan vuxna. Det är också det forskningen fokuserar på, även om risken för att barn utsätts nämns vid ett par tillfällen.
Författarna till rapporten, verksamma i Kanada, USA och Storbritannien, hänvisar bland annat till tidigare forskning som visat att våld i nära relationer eskalerar under större krisförlopp eller katastrofer och konstaterar att det blir ytterligare en utmaning för den i pandemin redan hårt belastade vården.
I just coronapandemin kan orsakerna bland annat vara social isolering, ökad ekonomisk stress och en minskad känsla av kontroll. Och för den som utsätts är den säkraste miljön under pandemin alltså inte alltid hemmet – tvärtemot vad Folkhälsomyndigheten och dess många internationella motsvarigheter kommunicerar, skriver forskarna i rapporten, något som tidigare kallats den pandemiska paradoxen.
Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Sjuksköterskor spelar viktig roll
Syftet med rapporten är att presentera strategier för att upptäcka våld i nära relationer när vårdmöten alltmer sker digitalt. Säkerhet och privatlivets helgd är prioriterade områden, och rapporten, som vänder sig framför allt till sjuksköterskor och barnmorskor ger även strategier för att ingripa för den som upptäcker att en patient är drabbad.
Forskarna använder genomgående termen telehealth, fritt översatt ”telehälsa”, eftersom vårdmötena lika gärna kan ske över telefon, mejl eller sms som ett videomöte. De understryker att även digital vård visat sig effektiv för att ingripa mot våld i nära relationer, och att sjuksköterskor och barnmorskor länge spelat en central roll både vid sådan vård och traditionell vård.
För att utforma strategier som passar för digital vård har man utgått från vedertagna strategier från den fysiska vården. Aspekter som förändras när vården sker digitalt är varningssignalerna, som under i ett videomöte kan synas som flackande blickar, vilket kan indikera att en annan person befinner sig i rummet utan att patienten berättar det, eller långa tystnader under ett telefonsamtal.
Övervakning viktig aspekt
Avståndet till patienten är också en viktig skillnad, när det gäller att värna dennas säkerhet. Även olika tekniska övervakningsverktyg som en eventuell våldsam partner kan ta till för att kontrollera sitt offers kommunikation måste man ta hänsyn till, betonar forskarna.
Resultatet av forskningen är en lång rad rekommendationer och konkreta tips. Listan som finns i faktarutan här intill är ett urval, men det som forskarna menar är sjuksköterskans eller barnmorskans primära roll om man misstänker våld i en patients relation är att skapa en trygg miljö, lyssna och titta efter varningsflaggor och om dessa märks, lyfta ämnet i konversationen och ställa konkreta frågor kring det.
Blir resultatet en bekräftelse av misstanken är en icke dömande ton i den fortsatta konversationen viktig, samt att guida till vidare hjälp och stöd, till exempel relevanta myndigheter eller organisationer som kan erbjuda skyddat boende.
Rapporten Recognizing and responding to intimate partner violence using telehealth: practical guidance for nurses and midwives har godkänts för publicering i Journal of clinical nursing.
Bakom den står sex forskare verksamma i Kanada, USA och Storbritannien.
Utvalda tips och råd ur rapporten:
- Tänk på att patientens partner kan ha tillgång till telefon, mejl, lösenord och koder. Skicka inte privat information innan mötet.
- Videomöte är att föredra ur vårdgivarens perspektiv, då syn och hörselintryck gör det lättare att avgöra om det är till exempel är säkert att fortsätta med frågor om våld i relationer under ett samtal.
- Normalisera diskussionen om relationer och hälsa: ”Jag brukar fråga alla patienter jag träffar om deras relationer och hur de kan påverka deras hälsa.”
- Lyssna och titta efter varningssignaler – skador eller andra hälsoeffekter av eventuellt våld i relationen, bristande ögonkontakt, långa tystnader, röster i bakgrunden trots att patienten gett sken av att vara ensam.
- Om du vill ta upp ämnet, börja med en allmän fråga: ”hur är läget därhemma?” följd av direkta frågor: ”känner du dig säker i din nuvarande relation?” Vid direkta frågor om känsliga saker, tänk på att använda slutna frågor som patienten kan svara på med ett ja eller nej.
- Om du misstänker våld i en nära relation, meddela tydligt att du finns tillgänglig för samtal om något förändras kring hur patienten känner kring sin eller familjens säkerhet. Fråga i generella ordalag – ”många familjer har det tufft nu under pandemin” – om du kan skicka ytterligare information, till exempel telefonnummer till en stödlinje.
- Om du vet att en patient är utsatt för våld i en nära relation och ett vårdsamtal avbryts plötsligt kan det vara bra att planera för att kunna kontakta en vän eller anhörig som kan se efter om patienten mår bra och i annat fall slå larm. Ha en plan för vem som ska ringa upp igen.
- Om patienten berättar om utsatthet för våld i en nära relation – lyssna, inta en ickedömande position och bekräfta upplevelsen. Om det är ett telefonsamtal, var noga med verbala bekräftelser.
- Erbjud stöd och tänk på att hålla dig uppdaterad om hur stödåtgärder kan ha påverkats under pandemin. Fråga om du kan höra av dig. Gör en plan för hur ofta.
- Förvissa dig om att du på ett säkert sätt kan skicka information om stödåtgärder – till exempel skyddade boenden – till patienten, och att patienten har möjlighet att lagra den informationen säkert.