forskning

Ny modell ska lyfta forskningssjuksköterskan

Ny modell ska lyfta forskningssjuksköterskan
Akademiska sjukhuset vill ge forskningssjuksköterskor högre status genom en tydlig kompetensmodell. Även introduktion och anställningsvillkor ska förbättras. Arkivbild: Mostphotos

Forskningssjuksköterskornas viktiga roll i den kliniska prövningarna ska bli tydligare. Nu har universitetssjukhusen kommit överens om att ta fram en gemensam kompetensmodell med Akademiska sjukhuset i Uppsala som förebild.

– Forskningssjuksköterskorna är helt avgörande för att säkerställa hög kvalitet i kliniska prövningar och för att vi ska kunna öka antalet studier, säger Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

De senaste åren har Akademiska satsat på att lyfta fram forskningssjuksköterskorna och stärka deras roll.

Det behövs, anser Sabine Lindén som själv har varit forskningssjuksköterska och arbetar på sjukhusets kansli för kliniska prövningar där hon samordnar allt som rör forskningssjuksköterskor. Hon fick för ett par år sedan i uppgift att kartlägga vilka behov och problem som fanns.

Otydlig roll

– Jag intervjuade 68 forskningssjuksköterskor som berättade att de tyckte de hade en otydlig roll, oklart uppdrag, otrygga anställningsförhållanden och saknade etablerade vägar för kompetensutveckling, berättar Sabine Lindén.

Sabine Lindén arbetar med utbildningar, statistik, samordning av nätverket för forskningssjuksköterskor och alla aktiviteter som Akademiska genomför som rör dem.

Det blev startpunkten för ett brett arbete med att tydliggöra rollen. På sjukhuset finns närmare 100 forskningssjuksköterskor. Tillsammans med 25 biomedicinska analytiker och undersköterskor ingår de numera i ett forskningsnätverk på sjukhuset som gör det möjligt att träffas och utbyta erfarenheter. Flera olika projektgrupper har startats, en grupp tittar till exempel på forskningsdokumentation i journalsystemet Cosmic.

Ettårigt introduktionsprogram

Ett annat resultat av kartläggningen är att Akademiska från och med i år har ett introduktionsprogram för nya forskningssjuksköterskor. I mars börjar den första kullen på 18 sjuksköterskor.

– Vanligtvis får man bara två veckors inskolning, men det här programmet kommer pågå under ett helt år. Även om man är erfaren som sjuksköterska är det mycket nytt när man börjar arbeta med forskning. Olika datasystem, protokoll, planering, logistik och provhantering är sådant som tar tid att lära sig. Alla får också en klinisk handledare, förklarar Sabine Lindén.

Kompetensmodell med tydliga steg

Och efter ett intensivt arbete under förra året finns nu också en kompetensmodell med tydliga steg för forskningssjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset. Basen för kompetensmodellen är de sex kärnkompetenserna som är definierade för hälso- och sjukvårdspersonal. Omarbetade och anpassade till forskningssjuksköterskans roll och uppdrag ser de ut så här:

  • Kliniskt omhändertagande och utbildning av forskningsdeltagare.
  • Administration, koordinator och logistik kring forskningsdeltagare och forskningsprojekt.
  • Samverka i det interdisciplinära teamet internt och externt.
  • Bevaka dokumentera och följa upp patientsäkerhet samt etiska riktlinjer och förhållningssätt.
  • Vara delaktig i handledning och introduktion av ny forskningspersonal.
  • Rådgivande i forskningsråd.

Utifrån detta finns beskrivet vad som krävs för den som är ny i rollen, för den som kan arbeta självständigt, för den som är erfaren och för den som har specialuppdrag.

Nationell kompetensmodell

– När vi tog fram vår modell gjorde vi ett gediget grundarbete med att ta reda på vilka modeller som finns på andra håll i världen. Vi fastnade för en modell som finns i USA sedan 2011 och har försökt efterlikna den i vårt upplägg. Sen har vi också haft workshops med våra forskningssjuksköterskor som har fått bena ut vad som ingår i deras arbete, säger Sabine Lindén.

Arbetet på Akademiska har väckt stort intresse från andra universitetssjukhus i landet och alldeles nyligen startade en projektgrupp med representanter från samtliga sju universitetssjukhus och Swenurse för att ska skapa en nationell kompetensmodell för forskningssjuksköterskor.

– Vi hoppas att det grundarbete som vi har gjort på Akademiska ska kunna användas och vara värdefullt och underlätta arbetet i den nationella projektgruppen, säger forskningsdirektören Sune Larsson.

Läs fler artiklar om forskningssjuksköterskor – se länklistan här intill.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida