Andra vågen

Oro inför ny omflyttning av personal

Oro inför ny omflyttning av personal
Närmast och först på tur att förflyttas till Norrbottens covid-intensivavdelning i Piteå är iva-sjuksköterskorna i Sunderby, 5,5 mil bort. Framöver kan vårdpersonal behöva åka dit från Kalix, vilket ger en resa på 15-16 mil till jobbet. Foto: Region Norrbotten.

Norrbotten är en av de regioner som är i förstärkningsläge. Där kommer man när som helst att börja förflytta personal. Men Vårdförbundet är kritiskt och många sjuksköterskor är oroliga för att inte orka efter den tunga covidvåren.

– Så fort fler än tre lagts in på covid-iva i Piteå vill arbetsgivaren förflytta sjuksköterskor, från hela länet förutom Malmfälten. Det är långa förflyttningar och enorma tidsuttag för sjuksköterskorna, säger Camilla Eriksson Sundberg som är ordförande för Vårdförbundet Norrbotten.

15 mil till jobbet

Regionen har fem sjukhus. Närmast och först på tur att förflyttas till Norrbottens covid-intensivavdelning i Piteå är iva-sjuksköterskorna i Sunderby, 5,5 mil bort. Framöver kan vårdpersonal behöva åka dit från Kalix, vilket ger en resa på 15-16 mil till jobbet. I så fall betalar regionen för övernattning och en reseersättning på 550 kronor per arbetspass.

– Regionen anser att förstärkningsläget ger dem möjligheten att flytta sjuksköterskor till vilket sjukhus och avdelning som helst. Men vi tycker inte att man kan hantera personalen så lättvindigt. Vi har fortfarande en arbetsrätt att förhålla oss till, säger Camilla Eriksson Sundberg.

Förutom långa resor är medlemmarna oroliga över att behöva jobba 12,5 timmarspass igen, som i våras. Det är än så länge inte aktuellt och regionen vill undvika de långa passen om det är möjligt. Däremot är det fler helgpass än vanligt och regionen har förvarnat om att jul- och nyårsledighet kanske inte kommer att beviljas.

Camilla Eriksson Sundberg, ordförande för Vårdförbundet i Norrbotten.

Tröttare denna gång

– Vi har en betydligt tröttare medlemsgrupp jämfört med i våras. Oron är större, för nu vet man vad man kommer att kastas in i. Även utanför intensivvården fick personal slita och täcka upp för varandra för att behålla en något så när patientverksamhet. En schysst gest vore att kompensera personalen på något vis, säger Camilla Eriksson Sundberg.

Läs mer: Tungt ansvar och långa pass har satt djupa spår

Det tycker hon inte att Norrbotten har gjort tillräckligt hittills. Vårdförbundet vill att omplacerade iva-sjuksköterskor ska få mer vila och högre ekonomisk ersättning för att de ställer upp. Men regionen valde att avsluta förhandlingen om iva-sjuksköterskor i oenighet, eftersom arbetsgivaren och facket tolkar arbetsskyldigheten olika.

– Vi anser att vi har arbetsskyldighet i hela länet. Sedan tar vi självklart hänsyn till individen. Vi har haft individuella samtal med alla som berörs av rotationen för att se hur deras familjesituation och behov av anpassningar ser ut, säger Karin Larsson som är HR-direktör i Region Norrbotten.

Tar in mer hyrpersonal

Vårdförbundet upplever inte att regionen uttalat tar hänsyn till frivillighet i omplaceringarna. HR-direktören säger däremot att frivillighet är en parameter de tittar på inför omfördelningen.

– Klarar vi vårdbehovet med frivilliga så är det bra, annars måste vi titta vad våra medarbetare har för arbetsskyldighet och leda och fördela arbetet helt enkelt, säger Karin Larsson.

Både arbetsgivare och fack ser att personalen är trött och sliten.

– Pengar löser inte problemet att personalen är trött, att jobbet är slitigt och att skyddsutrustningen är tung. Vi försöker lägga bra scheman så att personalen får återhämtning och vi försöker undvika de riktigt långa passen. Än så länge är planerna att ha treskift på covid-iva i Piteå. Vi gör också många olika saker för att förstärka bemanningen. Till exempel tar vi in fler bemanningssjuksköterskor än vanligt och försöker rekrytera fler utifrån, säger Karin Larsson.

Men Camilla Eriksson Sundberg på Vårdförbundet Norrbotten är orolig.

– Man behöver se vikten av att ha medarbetare som inte får psykisk ohälsa. Vi har en enorm vårdskuld, vem ska hantera det om våra medarbetare blir sjukskrivna? Ju bättre situationen hanteras nu, desto bättre kommer vårdskulden kunna hanteras.

FAKTA: COVIDLÄGET JUST NU

19 november var 4 regioner i förstärkningsläge, 11 i stabsläge och 6 i normalläge. 0 i krisläge.

610 disponibla intensivvårdsplatser med respirator. 470 är belagda, varav 183 med covidpatienter.

40 procent av landets intensivvårdade patienter ligger där pga covid.

1 419 covidpatienter vårdas på andra avdelningar på sjukhus.

Tre beredskapsnivåer:

Stabsläge. Inträder vid misstanke eller ett hot om att det kommer att råda en obalans mellan sjukvårdsbehovet och de tillgängliga resurserna. Innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

Förstärkningsläge. Inträder när det finns en konstaterad obalans mellan sjukvårdsbehovet och de, i den normala sjukvården, tillgängliga resurserna. Innebär att katastrofledningen vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.

Katastrofläge. Inträder vid en konstaterat stor obalans mellan sjukvårdsbehovet och de  tillgängliga resurserna. Innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för att alla de funktioner inom sjukvården som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade/sjuka tas i anspråk och att personal och utrustning förstärks.

Källa: Socialstyrelsen

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida