Patienter med självskadebeteende upplever vården dömande

"Det behövs ökad kompetens och fler specialistsjuksköterskor i psykiatri", säger forskare bakom ny SBU-rapport.

Idag presenterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU två rapporter om självskadebeteende bland barn, ungdomar och vuxna.

Den första visar att vuxna som skadar sig själva upplever att vårdpersonalen är dömande, inte lyssnar eller låter dem vara delaktiga i planeringen av vården. De tycker att vården saknar meningsfullt innehåll och att personalen inte har tillräcklig kunskap i psykiatri och självskadebeteende.

Syr utan bedövning

– Kunskap och kompetens om självskadebeteende måste öka. Det behövs fler specialistsjuksköterskor i psykiatri. De behövs också inom primärvården och akutvården, dit många av patienterna kommer först, säger Britt-Marie Lindgren, med dr, specialistsjuksköterska i psykiatri och en av de ansvariga forskarna bakom rapporten.

Forskarna poängterar att både barn och vuxna med självskadebeteenden är en särskilt sårbar grupp, vilket ställer stora krav på vårdpersonalens etiska medvetenhet och förmåga att reflektera över sina egna åsikter, attityder och handlingar.

– Patienternas berättelser vittnar om att de blir nedprioriterade på akuten för att de orsakat sin skada själva, eller att personalen syr utan bedövning, berättar Britt-Marie Lindgren.

Ett symtom ingen diagnos

Britt-Marie Lindgren menar att förutom högre kompetens bland personalen krävs också mer resurser eftersom attityden påverkas av den pressade arbetssituationen på akutmottagningar.

Hon poängterar också att självskadebeteende inte är en diagnos, utan ett symtom, som kan vara en del av flera psykiatriska diagnoser.

– Det är ett sätt att överleva, en kort lindring i det egna dåliga måendet, som gör att de orkar leva vidare.

Unga som skadar sig själva vänder sig till kamrater, men upplever ett behov av stöd från vuxna. De upplever svårigheter och hinder att berätta och söka hjälp hos vuxna.

Enligt SBU-rapporten finns inte tillräckligt med vetenskapligt stöd för att kunna avgöra hur ungdomar med självskadebeteende upplever kontakten med vård och skola.

Ny vårdform i stället för rättspsykiatri

Särskilt svåra fall av självskadebeteende hos vuxna har i Sverige vårdats inom rättspsykiatrin, vilket den aktuella studiens forskare är starkt kritiska mot. Nationella självskadeprojektet har lämnat ett förslag till Sveriges kommuner och landsting, SKL, på en ny högspecialiserad vårdform för personer med mycket allvarligt självskadebeteende.

– Att vårdas tillsammans med dömda är dåligt för den här patientgruppen. Vårt förslag innebär ett kvalificerat behandlingshem med möjlighet att ge tvångsvård. Det rör sig om 20-50 patienter och vården ska vara öppen och transparent. Det krävs att landsting och kommuner går ihop om några högspecialiserade vårdenheter. SKL utreder finansieringen nu, säger Clara Hellner Gumpert, överläkare i psykiatri och chef på Nationella självskadeprojektet.

Förebygga i skolan

SBU presenterar idag också en andra studie. Den visar att det finns program som kan användas i skolan för att förebygga självskadebeteende och självmordsförsök.

Svenska enkätstudier visar att över 35 procent av högstadieungdomarna har skadat sig själva på något sätt. Det kan röra sig om att skära, rispa, bränna, karva upp sårskorpor, dricka skadliga vätskor eller svälja skärande föremål som glas. Mellan 15-20 procent har gjort det vid upprepade tillfällen.

Elever i riskgrupper

Studien visar att två program för skolan kan ha förebyggande effekt.

– De behöver nu utvärderas för svenska förhållanden. Det kanske inte heller räcker med program som är universella, samma för alla. Det finns alltid elever i riskgrupper, som vi behöver ta hand om också, säger Ata Ghaderi, professor i psykologi och ansvarig för studien.

Programmen har visat sig ge färre självmordsförsök.

Mer om ämnet

• Var fanns de vuxna?
• Ny metod prövas på unga flickor som skadar sig