Antibiotikaresistens tas upp på högsta nivå i FN

Sverige tar täten för bekämpning av resistens. Nu hoppas ministern Gabriel Wikström att världens länder ska enas om en aktionsplan i generalförsamlingen. Det skulle ge planen, som redan finns, större tyngd.
Förra året antog Världshälsoorganisationen, WHO, en internationell handlingsplan mot antibiotikaresistens. Det var en stor framgång för Sverige och även Storbritannien som varit drivande för att få fram planen.
Nu ska planen upp en nivå inom FN, från att ligga på bordet hos hälso- och sjukvårdsministrar och jordbruksministrar till regeringscheferna.
– Det räcker inte med ett antagande i ett av FN:s fackorgan. Vi behöver uppslutning från regeringar och andra viktiga aktörer. Nu handlar det om att omsätta handlingsplanen i praktiken. Här kan generalförsamlingen spela en avgörande roll. Förbinder man sig att följa handlingsplanen här har vi stora möjligheter att bekämpa antibiotikaresistens, säger Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister.
Även klimathotet
Han drar paralleller till andra globala hot mot människors hälsa, som klimatförändringarna och även hiv och aids.
– De frågorna har lyfts i generalförsamlingen. Det krävdes att politiker enades för att frågorna skulle få dignitet.
Efter ett beslut i generalförsamlingen krävs också att medlemsländerna återrapporterar sina resultat i arbete. Wikström ser det som en avgörande skillnad om handlingsplanen antas i generalförsamlingen. Det ökar pressen på att verkligen genomföra förändringar i de enskilda länderna.
Starka ekonomiska krafter
Men det är inte självklart att handlingsplanen antas i sin helhet på högnivåmötet den 21 september. Arbetet med att minska antibiotikaanvändningen motarbetas av starka ekonomiska krafter världen över. I de flesta länder utanför EU, exempelvis USA, används antibiotika fortfarande i stora mängder för att snabba på tillväxten bland djuruppfödarna.
Sverige förbjöd antibiotika i jordbruket redan 1986 och har varit drivande i frågan inom EU, som idag inte heller tillåter användning till friska djur.
I Europa dör omkring 25 000 människor årligen av infektioner från resistenta bakterier. I hela världen är siffran uppskattningsvis 700 000. Men problemet väntas fortsätta öka i snabb takt och till år 2050 stiga till 10 miljoner dödsfall, och då passera cancer om dödsorsak.
Ta fram ny antibiotika
Sverige har tagit på sig att hjälpa andra länder att mäta och rapportera sina resistensproblem och hur hög antibiotikaanvändningen är. Ett område där Sverige redan har olika system, både vården och jordbruket rapporterar till berörda myndigheter.
Gabriel Wikström hoppas också att Sverige kan få en roll i att arbeta fram nya ekonomiska modeller. De behövs i arbetet med att ta fram ny antibiotika. Idag är inga läkemedelsbolag beredda att göra stora investeringar i ett läkemedel som sedan ska användas så lite som möjligt för att undvika resistensutveckling.