Sjuksköterskebristen

Satsar för att kunna behålla och rekrytera sjuksköterskor

Satsar för att kunna behålla och rekrytera sjuksköterskor
Ljusnarsbergs kommun, där Marie-Louise Forsberg-Fransson är socialchef, har 5000 invånare. Foto: Region Örebro

Genom att höja lönerna och stämningen på jobbet, förbättra karriärmöjligheter, arbetstider och introduktionen för nya gör den lilla kommunen Ljusnarsberg i Bergslagen en satsning med fokus på framtiden.

Socialchefen Marie-Louise Forsberg-Fransson är själv sjuksköterska i grunden, men har också bred erfarenhet från politiken. När vi hörs på telefon kommer hon direkt från en löneförhandling med Vårdförbundet.

Lönen är en viktig del, men inte den enda, i den satsning som Ljusnarsbergs kommun gör för att kunna behålla och få lättare att rekrytera nya sjuksköterskor, berättar hon.

Vad vill sjuksköterskor ha?

Förra veckan sade kommunstyrelsen ja till ett dokument med konkreta förbättringsåtgärder som Marie-Louise Forsberg-Fransson arbetat fram i nära samarbete med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan och övrig personal.

– Vad är det sjuksköterskor vill ha i dag och vad tror vi att sjuksköterskor behöver i morgon? Det är dessa frågor vi utgått ifrån, säger hon.

Individanpassad arbetstid

I paketet med förbättringar som lanseras nu direkt finns många individanpassade lösningar, ett behov som Marie-Louise Forsberg-Fransson snappat upp bland sina medarbetare.

Här är några av de viktigaste delarna:

  • Sjuksköterskor ska få större möjlighet att individanpassa sina arbetstider.
  • Arbetstiderna kortas lika mycket och i vissa fall mer vid nattarbete och rotation som de arbetstidsförkortningar som avtalats mellan Vårdförbundet och Sveriges landsting/regioner.
  • Akademisk specialisttjänstgöring, AST, införs.
  • Sjuksköterskor som har egna önskemål om att utveckla sin kompetens ska få göra det med hjälp av individuella karriärutvecklingsplaner.
  • Planerings- och utvecklingstid schemaläggs.
  • Nyanställda får ett introduktionsprogram och en egen mentor.
  • En aktivitetspeng införs, som ska användas för att stärka sammanhållningen på arbetsplatsen.
  • Förutom en särskild lönesatsning, som närmar sig den på 10 procent som genomfördes förra året, ska sjuksköterskor som bor tre mil bort från arbetsplatsen, eller längre, få ett extra lönetillägg på 1 000 kronor.

Tryggheten viktig

Att det är tufft att komma in i jobbet när du är ny som sjuksköterska är något Marie-Louise Forsberg-Fransson själv har minnen av från sin tid i yrket på 1990-talet. Hon har märkt att introduktionen blivit allt viktigare.

– Det här är en trygghetsfaktor. Ibland kan våra nya sjuksköterskor känna att de ställer massa dumma frågor. Det finns inga dumma frågor, tänker jag, men har du en namngiven mentor kanske du känner dig tryggare med att ställa alla frågor, säger hon.

Att Marie-Louise Forsberg-Fransson lyckades få gehör för sina förbättringsförslag tror hon beror på att det under våren blivit så uppenbart att kommunen behöver göra något för att underlätta rekryteringen av sjuksköterskor.

Just nu går kommunens sjukvård runt tack vare hyrsjuksköterskor. Fyra av drygt nio heltidstjänster är vakanta och under våren har det varit ett veckovis pusslande för att få ihop schemat. Det saknas långsiktighet och tid till utveckling, vilket det nu ska bli ändring på.

Tydliga och konkreta åtgärder

En annan anledning till att satsningen väckt engagemang och fått godkänt tror hon beror på att förslagen i underlaget till kommunpolitikerna varit så tydliga och konkreta.

Har du något tips till andra som vill försöka driva igenom en likande satsning?

– Detta kan vara ett tips, att jag försökt skriva förslagen så konkret som möjligt. Både för att det blir ett bra arbetsredskap att stämma av emot och för att det ska bli tydligt för medborgare, politiker och dem som vi vill locka hit vad det är vi erbjuder. Det är lätt att skriva fina målformuleringar, men det är först när man ser konkret vad det innebär som det går att värdera, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida