Seniorsjuksköterskor på akuten
Örebro i startgroparna för att använda specialistutbildade akutsjuksköterskors kunskap på ett bättre sätt.
Det är sjuksköterskan Daniel Gustafsson som har utrett hur de specialistutbildade ska kunna få en ny roll på akutmottagningen vid universitetssjukhuset i Örebro.
När sjuksköterskor på akutmottagningen har gått klart sin vidareutbildning är de många gånger tillbaka på ruta ett. Samma tjänst och samma jobb. De nya kunskaperna och resurserna utnyttjas dåligt i den hektiska miljön på Örebros universitetssjukhus.
– Det är inte ett optimalt sätt att använda kompetensen. Här har vi ett oerhört söktryck sedan barnakuten öppnade och det är dyrt att lära upp alla nya som behövt rekryteras. Jag tänkte att vi måste använda de specialistutbildade smartare och fick sätta igång en inventering av hur, säger Daniel Gustafsson, sjuksköterska på akuten sedan fem år.
Följt patientströmmen
Till att börja med undersökte han möjligheten att ta över mer avancerade arbetsuppgifter, som att suturera mindre sår, skriva röntgenremisser och bedöma lindrigare sjukdomar. Det har sjuksköterskor på andra håll i landet gjort. Men en flödesanalys av patientströmmen han gjorde visade att vinsten skulle bli för liten.
– Att bara hänga på specialistsjuksköterskorna nya arbetsuppgifter löser inget. De bör istället få en ny seniorfunktion på akuten. De kan bli ett stort stöd för oerfarna sjuksköterskor. Jag presenterar ett förslag för ledningsgruppen nästa vecka.
Prover ur central venkateter
Om funktionen seniorsjuksköterska införs på akutens golv dagligen kan andra sjuksköterskor och läkare få hjälp enklare. Det kan gälla att dra blodprover ur en port eller få till en magsköljning.
– För en erfaren är det lätt och går fort. Men för den som aldrig eller sällan gjort uppgifterna kan det gå 45 minuter innan man fått någon vid sin sida som har kompetensen, säger han.
På Örebros akutmottagning får två sjuksköterskor per termin utbilda sig till specialister i akut- eller barnsjukvård. Målet är att 50 procent av de som arbetar ska vara specialistsjuksköterskor. Landstinget har också konkreta planer på att låta specialistutbilda 100 sjuksköterskor utifrån Vårdförbundets modell med full lön.
Tagit internationell kontakt
I sin förstudie har Daniel Gustafsson också tagit internationella kontakter med Katie Dear i Storbritannien som föreläser om hur avancerade specialistsjuksköterskor, Advanced nurse practitioners, arbetar på akutmottagningar i Storbritannien.
– Det är en kompetensnivå över specialistsjuksköterskan, men det är intressant att lära sig hur de byggt upp systemet.
Han har även ett samarbete med den globala föreningen för akutsjuksköterskor som har huvudkontor i USA.
– För att den nya funktionen som senior akutsjuksköterska ska bära och fungera behöver vi vara ett visst antal. De behöver finnas tillgängliga dagligen, oavsett semestrar och sjukdom.
Daniel Gustafsson har haft stort stöd från ledningsgruppen, som just anställer läkare med akutspecialitet. De vill att akutsjuksköterskorna ingår i teamet. Även vårdenhetschefen är positiv när han nu ska presentera projektplanen.
Många vill söka utbildningen
Daniel hör själv till de som söker till specialistutbildningen med akutinriktningen till hösten. Några problem med sökanden har inte akuten, utan svårigheten är att kunna avvara dem på kliniken när schemapusslet ska lösas.
– Fler behöver få specialistkompetens. Det är mer och mer krav på sjuksköterskorna när vi har fått barnsjukvård och både jourlinjer för neurokirurgi och kärlthoraxkirurgi. I en vårdkedja mellan ambulans och operation ska man inte träffa de minst kompetenta sjuksköterskorna på akuten. Det behöver vi ändra på, säger han.