Debatt   |  Utbildning 15 augusti

Karin Ljungberg: Sjuksköterskeutbildningen klarar inte dagens vårdkrav

Sjuksköterskeutbildningen klarar inte dagens vårdkrav
Det är inte försvarbart att ha en treårig högskoleutbildning som inte bättre rustar studenterna för alla delar av sjuksköterskearbetet, skriver specialistsjuksköterskan Karin Ljungberg. Foto: Privat och Getty Images.
Detta är en debattartikel. Åsikter och synpunkter är skribentens egna.

Den utbildning som sjuksköterskestudenter idag får i klinisk bedömning är inte tillräcklig för en patientsäker vård och för att skapa en trygghet hos sjuksköterskan. Klinisk bedömning behöver utökas och läggas in även sent i utbildningen, skriver Karin Ljungberg, specialistsjuksköterska.

Att en utbildning anpassas efter yrkesarbetets förändrade och ibland nya krav kan anses som en självklarhet. Detta gäller alla yrken och särskilt vårdyrken som direkt har med människors liv och hälsa att göra. Är sjuksköterskeutbildningen anpassad efter de stora krav på medicinsk kompetens som ställs på den nyutexaminerade sjuksköterskan?

För ett antal år sedan kunde mer medicinskt avancerade avdelningar ställa krav på några års yrkeserfarenhet som sjuksköterska, innan en anställning blev aktuell. Nu har de kraven sänkts på grund av den rådande sjuksköterskebristen. Erfarna sjuksköterskor har slutat och ersatts av mindre erfarna och ibland helt nyutexaminerade sjuksköterskor. Upplärning och bredvidgång har skyndats på för att täcka bristen på sjuksköterskor.

Räcker en gedigen utbildning i omvårdnad för att sjuksköterskor ska känna sig tillräckligt förberedda för den kliniska vården? Svaret är ja – om den kliniska verkligheten är uppdelad så att läkarna sköter den medicinska delen och sjuksköterskorna omvårdnaden.

Detta har skapat en stor stress hos nya kollegor som inte getts tid att komma in i sin yrkesroll. Det har även ställt större krav på erfarna sjuksköterskor som både får ta det största ansvaret för de sjukaste patienterna samt stötta och handleda nya kollegor.

Parallellt med detta har behandlingen av svårt sjuka patienter gjort stora framsteg. Nya läkemedel, avancerad teknik och utrustning gör att långt fler allvarligt sjuka patienter kan behandlas framgångsrikt.

Räcker en gedigen utbildning i omvårdnad för att sjuksköterskor ska känna sig tillräckligt förberedda för den kliniska vården? Svaret är ja – om den kliniska verkligheten är uppdelad så att läkarna sköter den medicinska delen och sjuksköterskorna omvårdnaden. Under utbildningen får sjuksköterskestudenterna lära sig en strikt diskrepans mellan läkarens medicinska disciplin och sjuksköterskans omvårdnadsdisciplin. För den kliniskt verksamma sjuksköterskan är de båda disciplinerna mer integrerade med varandra och det är inte alltid tydligt var gränsen går mellan omvårdnad och medicinsk behandling. Sjuksköterskan ger patienten två Alvedon, tar ett blodprov/blodgas och justerar kaliuminfusionen för att undvika en allvarlig arytmi, samtidigt som hon/han hjälper patienten att ändra läge i sängen och informerar om vad som händer och ger en uppmuntrande klapp på armen.

Sjuksköterskor, både nya och erfarna, lämnar yrket och sommaren 2022 ses som särskilt allvarlig när det gäller brist på vårdplatser och kompetens. Politiker, sjukhusledning, hr och sjuksköterskeutbildningen inte undantagen, behöver allvarligt överväga vad som kan göras för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Lön och arbetsmiljö är viktiga komponenter – men som handledare och mentor för studenter och nyutexaminerade sjuksköterskor hör jag gång på gång att utbildningen inte ger den förberedelse för arbetet som avdelningarna förväntar sig. En allmän uppfattning hos instruktörer, handledare och nyutbildade sjuksköterskor är att sjuksköterskeutbildningen har stora brister när det gäller det medicinska omhändertagandet av patienter. Rädsla att göra fel och kanske skada en patient, bristande kunskaper och stress driver många av våra nya kollegor bort från akutsjukvården.

Så vad kan göras? Omvårdnad är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetensområde och oerhört viktig för ett bra omhändertagande av patienten. Tillsammans med god omvårdnad behöver sjuksköterskan vara skicklig i sin kliniska bedömning av patientens hälsotillstånd. Vikten av att tidigt upptäcka en försämring hos patienten kan vara direkt livsavgörande. Under jourtid, vilket är två tredjedelar av dygnet, finns oftast inte läkaren på avdelningen och sjuksköterskan måste ta ett eget beslut om läkaren behöver kontaktas akut eller om det kan vänta till dagen efter.

Den utbildning som sjuksköterskestudenter idag får i klinisk bedömning är inte tillräcklig för en patientsäker vård och för att skapa en trygghet hos sjuksköterskan. Klinisk bedömning behöver utökas och läggas in även sent i utbildningen.

Genom att vårdhögskolan tydligare integrerar sjuksköterskans olika arbetsuppgifter i utbildningen kommer studenterna att känna att utbildningen är anpassad efter den kliniska verklighet som möter dem i deras arbete. Det är inte försvarbart att ha en treårig högskoleutbildning som inte bättre rustar studenterna för alla delar av sjuksköterskearbetet.

//Karin Ljungberg
specialistsjuksköterska, kardiologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetstiden, vårdplatsbristen — vad får dig att tända till? Vilka är de viktigaste frågorna för dig?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du har att säga om allt som rör din jobbvardag. Vi kommer att publicera texter här på vårdfokus.se och i tidningen.

Tänk på att:

  • Skriv kort och kärnfullt.
  • Vi kommer att välja bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
  • Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
  • Skicka gärna med ett foto på dig.
  • Mejla texten till debatt@vardfokus.se.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida