”Sjuksköterskor anpassar sig bara till marknaden”

Politiker och arbetsgivare har infört marknadslogik i vården. Därför borde de inte bli förvånade över att sjuksköterskor numera byter jobb ofta. De tar helt enkelt för sig på sin marknad, menar forskaren Rebecca Selberg.

Vårdens arbetsgivare har svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Det leder i sin tur till stängda vårdplatser och långa väntetider. Politiker och vårdgivare pratar om sjuksköterskebrist och svårigheter att ge vård med kontinuitet.

Rebecca Selberg, genusforskare vid Lunds universitet, ser en risk att sjuksköterskor ska börja skuldbeläggas för att de är rörliga och byter jobb ofta.

Var trogna arbetsplatsen

Hon menar att tidigare har arbetsgivare kunnat räkna med att kvinnor i offentlig sektor var trogna sin arbetsplats länge och kunde ge kontinuitet för patienter, elever och brukare.

En av hennes forskargrupps hypoteser är att sjuksköterskor helt enkelt beter sig som om de befinner sig på en marknad – och där är det en brist.

– Politiker och vårdgivare har infört den marknadslogik som i dag gäller.  Vården ska vara som näringslivet. Allt ska gå snabbt och effektivt, förnyas och vara mätbart. Självklart anpassar sig personalen till idealen. Sjuksköterskorna har också blivit flexibla och vill utvecklas, säger hon.

Förnyelse och utveckling

Sjuksköterskorna har fått höra att vården ska sträva efter förnyelse och snabb utveckling. Nu har de också ha börjat tänka så, visar en tendens i forskarnas intervjuer.

– Jag ser det som något bra att sjuksköterskorna, som ofta är kvinnor, tar för sig. De utnyttjar marknaden. De är medvetna om sin kompetens och sitt värde och går dit de får störst utdelning. Vi kan inte skylla på sjuksköterskorna när kulturen i vården förändrats och de följer med.

Hon leder en tvärvetenskaplig forskargrupp där även två sjuksköterskor ingår. De studerar hur mycket och varför sjuksköterskor och socionomer säger upp sig.  Den första enkätstudien gick ut till 3 500 deltagare, varav hälften är sjuksköterskor. Nu har svaren kommit in.

De visar att 34 procent av sjuksköterskorna har bytt arbetsplats de senaste två åren. De som tog examen sent, 2014, är ännu rörligare. Bland dem har hälften bytt jobb en eller flera gånger de senaste två åren. Av de äldre däremot, som tog examen 1984, har färre, 19 procent, bytt jobb de senaste två åren.

Stanna och kämpa eller gå

Studien heter Sorti eller protest. Den bygger på en teoretisk modell om vilka alternativ för handling människor har på arbetsmarknaden. Den som vill ha förändring eller är missnöjd kan påverka och protestera, stå ut och kämpa på eller lämna arbetsplatsen.

I intervjuerna med chefer märker Rebecca Selberg en stor skillnad jämfört med de intervjuer hon gjorde i sin avhandlingsforskning mellan åren 2006-2011.

–  I avhandlingsarbetet sa cheferna att de behövde få in unga, pigga sjuksköterskor i sina arbetsgrupper. De hade redan många som var erfarna, men var lite äldre och tröttare. Nu är det tvärtom. Cheferna vill inte ha sådan rotation för de har för få erfarna, stabila sjuksköterskor som kan stötta de nya. Det händer att de mest erfarna bara har arbetat i två år.

Skolas att bli entreprenörer

Rebecca Selberg menar att det inte bara är marknadsideal i vården som har påverkat sjuksköterskornas rörlighet, utan också inställningen i samhället och i skolväsendet.

– Man ska tänka nytt och snabbt överallt och uppmuntras att utveckla sina idéer. I läroplanen är entreprenörsperspektivet ett obligatoriskt moment. Det handlar om att lära sig att söka nya vägar, starta och verkställa projekt och sedan nya projekt. Det har förts in i skolan genom politiska beslut. Men ingen verkar ha tänkt på vad som händer när sjuksköterskor, och personer i andra omsorgsyrken, också börjar bete sig så.

Forskargruppen efterlyser nu en debatt om etik och värden i den offentliga sektorn. Rebecca Selberg vill att det ska diskuteras om entreprenörsanda och ständig förändring är ideal som ska vara dominerande i vården.

– Visst är det bra med effektivitet, snabbhet och utveckling. Men yrken i offentlig sektor kanske inte är lämpade för det marknadsanpassade synsättet. Här handlar det om människor och relationer, inte varor och transaktioner. Det uppstår en krock, för i vård och omsorg behövs en annan logik som består av att tänka långsiktig, stabilt och ge kontinuitet och kvalitet.