Covid-19

Sjuksköterskor smittspårar i kampen mot covid

Sjuksköterskor smittspårar i kampen mot covid
Sjuksköterskan Hugo Blomberg arbetar i vanliga fall på ungdomsmottagningen i Malmö men är nu utlånad för att arbeta med smittspårning av covid-19. Foto: Region Skåne.

Flera regioner bygger nu upp centrala smittspårningsenheter för att hindra spridningen av covid-19. I Skåne är Hugo Blomberg en av sjuksköterskorna som ringer upp covidpositiva.

Hittills har drygt 350 covidpositiva blivit kontaktade av Region Skånes smittspårare. Sedan början av juli har regionen byggt upp en central smittspårningsenhet och ringer upp alla som fått positiva svar på hemtester.

Sjuksköterskan Hugo Blomberg arbetar i vanliga fall på ungdomsmottagningen i Malmö, men sedan några veckor tillbaka är han och drygt 20 av kollegerna utlånade för att arbeta med smittspårning av covid-19.

— På ungdomsmottagningen arbetar vi ju med smittspårning för sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia. Covid-19 är en helt annan sjukdom och spårningen görs på lite annat sätt, men det finns ändå beröringspunkter, säger han.

Kartlägger smittvägar

Till viss del avlastar de vårdcentralerna där covidtester också kan göras, men det är framför allt de som gör hemtester som Hugo Blomberg och hans kolleger kontaktar. Den som testat positivt får besked via 1177 och får också veta att en smittspårare kommer att ringa upp.

— Tillsammans försöker vi kartlägga var de kan ha blivit smittade och vilka de själva i sin tur kan ha riskerat att smitta. Vi frågar vilka de bor med och vilka närkontakter de har. Vi går också igenom vad de behöver göra och hur de ska leva för att minska risken att sprida smittan vidare.

Vad vill de veta?

— Vi får frågor om de ska göra något kontrolltest efteråt och där svarar vi att det ska man inte eftersom det kan visa positivt långt efter att man blivit frisk. En del är oroliga för att de har anhöriga som tillhör riskgrupp. Andra undrar hur de ska göra när det gäller jobbet och sjukskrivning. Vi förklarar att de är skyldiga att informera arbetsgivaren som avgör om det är möjligt att jobba hemifrån.

Är de oroliga?

— Många av dem som vi pratar med är lite yngre och inte särskilt sjuka så de är kanske mer oroliga för att de ska smitta andra som har större risk att bli allvarligt sjuka.

Är de lyhörda för era råd?

— Ja, det tycker jag absolut. En del är ännu mer restriktiva än vad de är tvungna till och går till exempel inte utanför hemmet alls.

Allmänfarlig sjukdom

Covid-19 är klassad som en allmänfarlig sjukdom och är därmed smittspårningspliktig. I början av pandemin smittspårades alla fall, men när det blev en stor samhällspridning övergavs den strategin på många håll i landet.

I juni gav regeringen ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och regionerna att höja ambitionerna och återigen bedriva en mer omfattande och aktiv smittspårning. Nu är målet att som i början av pandemin följa upp och identifiera varje misstänkt fall.

– Det är angeläget att alla regioner utifrån kapacitet och möjlighet utökar till en ännu mer ambitiös smittspårning, sade Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, i en intervju med SVT i början av juli.

En enkät som SVT skickade ut till alla regioner visade att de flesta, men inte alla, smittspårar patienter som testas positivt för covid-19. För att klara av en mer aktiv smittspårning börjar nu flera regioner att bygga upp centrala smittspårningsenheter, som i Skåne.

Upptäcka kluster

En del i smittspårningsarbetet är att tidigt upptäcka kluster där smittan kan ha spridits.

— Ja, det är viktigt att uppmärksamma. Vi kan se att covid har spridits via privata fester eller bland ungdomar som umgåtts hemma, i samband med fotbollsmatcher, på kurser eller när större sällskap samlats i någons stuga, säger Hugo Blomberg.

Smittspårarna står i nära kontakt med Smittskydd Skåne och informerar om platser och sammanhang där det kan ha skett en större spridning. Med den informationen kan Smittskydd lägga pussel och upptäcka klustersmitta.

Missa inte det senaste från Vårdfokus. Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Ny vägledning för smittspårning

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en ny vägledning till stöd för hälso- och sjukvårdsregionernas smittspårningsarbete.

I vägledningen framgår det att patienten är skyldig att, så gott den förmår, medverka till att minska risken för smittspridning. Även om vården har ansvaret för smittspårningen så är det för det mesta patienten själv som informerar sina närkontakter om smittan. När det gäller covid-19 är det viktigt att smittspårningen går så snabbt som möjligt för att smittspridningen ska kunna brytas.

I vägledningen från Folkhälsomyndigheten sägs även att det är prioriterat att smittspåra fall av covid-19 som sprids där det finns riskgrupper. Utökad smittspårning i hälso- och sjukvården och omsorgen ska alltid göras och med personal som har särskild kompetens för smittspårning.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida